120 ovan har anhirts —av en inhif'a 1’rån llörje S()rens.son 7/0 1070 till den skanska konnnissionen 1009—70.-' \hd H(’)rje Sörensson.s avsättning hade tydligen Kristian lV:s reeess 1043 tillämpats. Klaganden begärde nämligen att bli dihiul eller svensk oeh ieke efter dansk lag. Det resonemang han därvid fcirde visar, alt han utgick ifrån att föreskrifterna i prästeståndets överenskommelse 1017 eller de bestämmelser däri, vilka hade infcirts i vissa stiftsstaliiter, voro gällande svensk lag. Sålunda framhiill han, att enligt dansk lag denudes en präst lika hårt vid lägersmål med sin trolovade som vid lönskaläger, som ieke ftiljdes av äktenskap, k/nligt svensk lag vore bestraffningen lindrigare i det féirra fallet. Även om detta resonemang ieke var helt invändningsfritt,hade Dörje Sörensson dock rätt bl.a. däri, alt straffet feir präst vid otidigt sängelag enligt dansk lag var myeket strängare än enligt vad han ansåg vara svensk lag: i fiirra fallet avsättning, i senare fallet suspension ett halvt år.-** Tilläggas kan, att man i svensk praxis säkerligen aldrig hade tillämpat det stränga danska straffet utanf()r de erövrade provinserna. Vare sig Börje Sörensson kände till detta förhållande eller ej, var det naturligt, att han från sina utgångspunkter begärde, att svensk och icke dansk rätt skulle tillämpas i fråga om det av honom begångna otidiga sängelaget. 1/mellertid fördes ärendet av komministern vidare till kungl. maj:!,'^” som meddelade beslut genom nådigt brev 24/11 1070 till -■ Om .sagda kommission se ovan not 1 anf. art)., spec. Hoskn: Hallands försvenskning s. 96 ff. — Börje Sörenssons inlaga har utförligt refererats loch citerats! i F.xbricius II s. 212. Fnligt uppgift d;ir (not 6 notavd. s. 24! fanns inlagan vid den tidpunkt, då 1'ahricius’ avhandling tillkom, i Biksarkivet i sainl. Juridica, Justitieväsendet i de skånska provinserna, .\kten har emellertid sedan flyttats och icke kunnat återfinnas. Bl.a. var j)rästeståndets överenskommelse 1(517 icke svensk lag. .Såsom skall visas nedan avd. B. 3, var Ronnebykomministern dock icke ensam om att anse som gällande rätt vad som ingick i sagda överenskommelse. ^’ad angår bestraffningen av lönskaHiger se ovan s. 116 om den danska förordningen 3/11 1662 och — i fråga om prästeståndets överenskommelse 1617 —ovan avd. B. 1 s. 109 f. I kungl. l)revet 24/11 1670 (se nästa not) står direkt att Börje Sörensson hade gjort underdånig framställning. Denna har jag icke återfunnit. 1 riksrådsprotokollet vol. 54 24/11 1670 lämnas en kort redogörelse för inlagans innehåll. Denna hade icke gått via biskopen i Lund och ej heller remitterats till denne före regeringens heslut och finns diirför icke i Lunds domkajiitels
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=