106 lästekvinna, förrän de hava varit till kyrkan och anammat där all mans vittnesbörd och kyrkans välsignelse».^' Det sagda synes mig ytterligare styrka den mening jag fornt i denna avhandling har uttalat om alt man vid denna tid icke ännu hade kriminaliserat otidigt sängelag.'- Dä detta skedde, berodde del på en ändrad uppfattning om vigselns bel3’delse för äktenskapet. Under det alt Västerås ordinantia 1527 hade fastslagit, alt inga biiter skulle utgå vid sängelag mellan fästfolk, emedan »emellan lagfäst kvinna och man är rätt äktenskap, det de än aldrig vigdes» —för att använda Laurentius Petris formulering i kommentaren 1566 till ordinantian med tiden från kyrkligt håll framföris ovillkorligt krav på vigsel för konstituerande av äktenskap. Därmed hade sängelag mellan ogifta hire vigseln —även om de voro i fästning —gjorts till ett brott, som skulle bestraffas." Då fragan om otidigt sängelag hade kommit i detta läge. måste det —med hänsyn till de krav man ställde på prästernas sedliga vandel —ha ansetts ligga i sakens natur, att även dylik fiirseelse begången av präst skulle bli föremal för kyrkliga åtgärder. hade Kn jämförelse med utvecklingen i Danmark må här göras.'”’ 1 1539 års kirkeordinans '** ingingo stadganden av liknande art som i det kyrkliga beslutet i Sverige är 1536."” En präst skidle antingen ** Jfr ovan avd. .\. 3 s. (5 f ocli avd. A. ö s. 21 f. 1- Ibid. .Se ovan avd. A. 3 s. ,j. .Se ovan avd. .\. 3 och .\. En jämföret.se ined den danska lafjsfiftningen är särskilt motiverad ined hiinsyn till förhållandena efter Hoskihlefreden. Jag återkommer härtill nedan avd. H. 2. Om 1.039 års kirkeordinans se bl.a. P.ai.l.adius s. 159 11; Rörd.\.m I s. 40 ff; Erideric.I.v s. 208 ff. — Såsom jag i annat sammanhang har påpekat (Barnkviivningen s. 39 not 83), har Arcp (s. 504) karakteriserat 1539 års kirkeordinans som »snarare et forarbejde til en forordning end selv en forordning». Tilläggas må, att kirkeordinansen dock —liksom KO 1571 om vilken samma omdöme kan fiillas — fastställdes av konungen. Om faststiillelsen av KO 1571 se FÖRF. i Scamlia 1905 s. 348. 352. Jfr ,\hnfelt: Utvecklingen af svenska kyrkans ordning, Ril. 11 not 75 s. 38.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=