80 ;i\ all de I'asla loiinerna Icir Iroloviiingens iiigaciide. soin iiiidar iiH'dellidt'n ocdi st'uare voro ell oiiiidf’ani'lii^l villkor r(")r all rrabiiulolstMi skulle belraklas soin laglij,’. sa sinåningoin uppluekrals. Äldre doinbiieker iunehalla talrika exempel på bur ulomordeutlii^l belydelselulll dt'l var, alt Irolovuiugeu ius^atts lued haudslaj^ oeh ^'avor. trots att de ej niimiias i laudslai»arna. btt belysande exempel skall liiir anliiras. I'n man i \’endels soekeu vid namn Per hade avlidit år tOlä oeh (återlämnade «sin trolovade kvinna husiru Lisabel'> saint ell barn. Hiiradsriitten ägde da all laga ställning till frågan huruvida barnet var arvsberiittigat efter sin far eller med andra ord. om del var iikta till biirden. Det Iragades da, om de voro lagligen trolovade. »Då sades, att befallningsman var hans ärendesman (biinemanl. o(åi da handsträckning oeb ga\()r givna vart sagt. atl del barnet är adelkona barn oeh bör arv laga.» Den u])])fattning, som här kommit till uttryck är tidstypisk; dim »hans trolovade husiru» iir ett vanligt ultryek i dombikkerna liksom jungfru Maria i iildre bibel(")vers;iltningar kallas f(’)r .losefs trolovade husiru. 'Frolovningen betraktades som ett verkligt iiktenskap oeh barnet förklarades som »adelkona barn», dvs. som iikta. Ptt iiklenskapsliifte i och f(‘)r sig var vid denna tid inte tillfyllest, trolovningen masle ha skett i de fran landskapslagarna nedärvda formerna: barnets rätt till arv var i detta fall helt beroende av att den ingalts i laga former, med gavor och handslag och naturligtvis i vittnens niirvaro. Som villkor fiir fCirbindelsens riiltsgiltighet aberopas också »siingalagel». ett föirhållande, som otvivelaktigt iir atl tillskriva kyrkligt inflytande, varom mera i annat sammanhang li del 11 av detta arbetel. 81;l och siingelag [fcdjt). diirfiire voro lrolo\ade kvinnan kallas fi'ir husiru Briitdiulc (tv trolovniiKj Da fiisiningen alllsa kunde fa karakliiren av ett lat vara ofullbordat iiktenskap, blev fiiljden den. alt en trolovning inte kunde brytas lika liilt som en fiirlovning i våra dagar, lailigl iildre germansk uppfattning var iiktenskapet en intern iilleangeliigenhel. lliiremot stiillde kyrkan sina krav. atl alla hilluirande angeliigen-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=