RB 8

38 lill \'al(it‘iiuir St'jr. Mormor, mor och dollt'r skulle ulllsa. om man lar lio oeksa den l(■)rsla visan, ha varit ulsatta ten' samma omilda hehandlinc;! l)(‘n svenska tolkvisans skildring av l-'olke Algotssons våldsdåd lar anses typisk t(')r den medeltida hrndrovsromanliken. Frols all hans giirning var siirskill graverande, ettersom Ingrid redan var Irolovad med en dansk storman, lar c isdiklaren nppenhart ])arti l(")r \ aldsmannen. Ilan tramstiilles som r(')rälskad i junglriin. oeh del g(')r hans hjiirta stor kvida hade dag oeh natt. att hon trolovat sig med en annan. Slutligen later han sadla sin gangare och rider till jimglrnns horg. (ienom väktanm lar hon hud om hans ankomsl. l-'(»r att ej hli igenk;ind a\ Folke later hon laga av sig sin t'(»rgyllda hucudprydnad. iingimins kiimudecken, ocdi l:d(‘r "viva sig. sN t'pa sig i »\ ic td'>. hustrudokel. som tillkom den gil la k^ innan: I tagen utav milt luivudgnll. I \ iv(‘n mitt vita ;iniu“, är del den s\ c*u som mig Inner kiir, att han mig icki' kiinner. l'olk(“ kiinnc'r emellertid genast igen henne, lyfter henne pa sin gangare och flyr med henne till \orge. .Vtt rovid i sjiilva verk(‘t sker med jungfruns goda minne, later visan fiirsla genom orden: ■Sa lustige voro de båda» samt omkviidel: »Diir hon vilU* sjiilv \ara min . \ isan är ganska tam ocli saknar den hrulalilet, som kännet(‘cknar twempelx is den ovan niimnda lMin-\ isan. Dim ulmvnnai' i loljande resigiuuade refli'xion a\ den hediagne liistmannen: Ocli fare vi till Norge, den liljevand att hiimta, och aldrig ta vi henne mii igen, del ma \ i rätt aldrig \iinla. I liljevand ^ lil jesliingel. nng kvinna).-'' \'isdiktarens siiti att reagera mot 1'olke Algotssons uppenbara lagbrott star i skarp kontrast till de konsekvenser, som detta i sjiiha verket liude med sig. Sjiilv lyckades han visserligen liksom tre av sina hriider genom flykten till Norge undga lagens ann men hans övriga friinder dralihades sa mycket hardare. .Sa-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=