22 avpassadt' riUtsrcgler. 'Fill våra da^ar lievarade svenska stadslagar iiro Hj:irk(')arälleii. \"isl>y stadslag oc'h deii soderinera t(')r alia rikets stiider vid mitten av 130()-talet utarbetade Magmis Erikssons stadslag/'' Niiinnas bin' ocksa den skanska stadslagen, vilken doek b(')r hiinl'cHas till dansk riitt. Bjiirköariitten bar sannolikt kommit till i slntet av 12()()-talet oeh giillde l)evisligen i Stoekbolmoch en del andra svenska stiider. Pa iiktenskapsrättens område är den, frånsett nagra straffriittsliga bestiimmelser, knai)phändig, lliirnvida den på platlyska avfattade Visby stadslag, nedskriven under fcirra hiilften av 1 .‘lOO-talet, också till innehållet iir att hiinfina till tysk riitt, är ett nppmiirksammat spin-smål. Som bevis pa svensk proveniens har bl,a. framhållits vissa straftriittsliga besbimmelser betriiffande saramål. Dessa lagbnd fidja en rent anatomisk indelning med en biitesskala, som växlar alltefter den kroppsdel, som blivit utsatt för skada. Da liknande bestraffningar tinnas i Hjiirkikiriitlen, bar man diirav dragit stntsatsim, att \'isbylagen fatt dessa lagbnd fran Hjiirkiiariitten,” Med riitta har del framhållits, alt fiirhallandet i sa fall lika gärna kan vara ilet motsatta.'** 'Fidsinlervallen niellan de båda lagarnas nppteeknande - Bjiirkiiarätten iir iildre än ^’isbylagen mindre nagon roll. som \äsbylagens bevarade redaktion bevisligen haft en fidegangare.'* \äktigare är emellertid ett i litteraturen ieke ])åpekal fiirhallande. nämligen att i den iildre germanska riitten ingenting är mera banalt iin jiist dylika bitteskataloger betriiffande såramal. De torde finnas i sa gott som samtliga av de iildre germanska lagarna, tyska, frisiska oidi anglosaebsiska. Bester av dtäta biitessystem finnas även i Aldre \ä'istg(>talagen (Saramal 4) samt i norsk medeltidsriitt 11'rostatingslagen oeh i nagon man oeksa i (inlatingslageni. 1 allmiingermansk riitt har man alltså att siika det gemensamma ursprunget till saviil Bjärk- (iariiltens som \'isbylagens hiir asyftatle bestiimnuäser. Om den ena eller andra lagen biirvid eventuellt npptriitt som ftirmedlare iir betriiffande huvudfrågan av underordnat intresse. Xagra '>svenska'> inslag i \'isbylagen representera dessa biiteskataloger ieke.’“ * Da dol i del tidjaiido latas oin sladslagon, asyllas .Magnus ICrikssoiis sladslag. spelar så myeket efter vad det ftirefaller hittills
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=