132 i s;uiil)aud med hrtdlopet ha sina rötter i hetlniska seder har man anledning törmnda. Men det tanns också sadana riter, som icke i legal mening längre ansägos oundgängliga och som diirlT)!’ naturligt nog icke omniinmas i landska|)slagarna. Impulsen till lagarnas nedtecknande kom otta Iran kyrkans män och det läg i deras intresse att i största imijliga utsträckning undertrycka hedniska l)ruk. Man maste diirtT)!' siika sig till andra kiillor. da det gäller att rekonstruera dylika riter, möjligt endast i den man de fortlevde som folkliga seder. Hland de hröllopsceremonier, som ha sina riitter i hedniska seder, skola vi hiir ytterligare i korthet upi)m:irksamma tvemu'. hrudl)adet och brudparets bestigande av brudsteuen. Heligiiisa tvagningar ha sedan urminnes tider spelat en framtriidande roll hland skilda folkslag. .Som ett exempel frän kristen tid kan niinmas det av Snorre omtalade liruket, alt pilgrimerna higade sig i Jordans heliga vatten, dä de kommo till Jerusalem.^'* Den engelske konungens rituella bad före kröningen iir en liknande kulthandling. som iinnu inte helt fiirsvunnil. Det finns f(")reskrivet i kriiningsordningen av är 1308. där det heter, att kungen fiire kniningen »enligt gammal sedvänja» skall bada och ifiiras nya khider.^^ \’ad brudhadet beträffar omtalas det i de fornindiska \'edadikterna som ett betydelsefullt led i det chermätt av kidthandlingar, som voro fiirknippade med hr(”)lloi)et. Hadet hade tvä ujipgifter, dels dess i (iverfiird mening renande inverkan pä brudens person, dels den tliirmed niira sammanhiingande up])gift{'n att skydda henne mot onda makter. \'attnet skulle diirfcir fine hadet genom idtalandel av vissa besvärjelser viilsignas. Stundom badade ocksä brudgummen.'^’ Liknande valtenceremonier i fiirening med hridlopet omtalas hos en mängd andra folk: greker, romare, tyskar, ryssar, de haltiska folken, bulgarer, serber etc.'^’’ .Vtt det svenska brudhadet bitr hemma i denna kategori far väl anses sjiilxklart. likasä alt det har gamla anor. P:i grund av källmaterialets torftighel :ir det inte överraskande, alt det först jiimfiuelsevis sent omtalas i inhemska Ivädlor. efter xad det tycks fiirsla gängen av Olaus Magnus i hans Historia |X\L 30. 30). - som också det delvis redan papekats
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=