1 ‘28 vi ^vnoiii naj^rjt \is(»r Iran 14()()-laU‘l. avsvdda all sjiiii^'as vid l>r(")ll<)|)i“n. Den l(')rsla av dvssa visor iir Irislavndo oi'h sannolikl luvnad soin gillesvisa oeksa vid aiuira lilHällen. Hen iir lilliignad »vars Herra Drollens minne». Med den hlandning av religiiisl oeh jnolanl. som är nimärkande riir dessa skalvisor, lillönskas kvinnan i visan »HT oeh lyeko. dannasnena lyekio». vilket (iversall litl \ardaglig modern s\enska skidle kmma återges m(*d »karltyeke . 1)(‘ (ivriga tvia visorna hilda en enhtM oeh äro iignade sankla .\nna. hrndgmmnen. hriiden oeh gliidjen. Sankla .Viina, jnnglrn .Maria moder, var sannolikt niisl sin dotter medeltidens poiniliirasU' kvinnliga helgon. Hon var hjonelagtMis beskyddare oeh hon. som sjiilv levat i ell olrnktharl Ijngoarigt äkUmskap. innan hon liidde Maria, akalladc's av harnal(iderskorna i deras niid. Del var alltså Inllt i sin ordning, all den t()rsla skaUm draeks till heniu's minne. \'i.sans imudiall iir della; »Sankla .\nna. ('.hrisli modiMs moder, latom oss h(‘dja till henne, da hjälper hon oss tVirx isso, sa att hon i nad heder rcir allt hjonelag. att de giira (Inds vilja hade naII oeh dag. Sankla .Vnna.» Diiretter liiljdt' hrndgnmmens minne, diir d(‘t lalas om (U'l hjonelag. som (Ind sjiilv »skickade» i paradis. Skalvisan till hrnden lyder: ».\lla heliga kvinnor hirviirva genom sankta Annas hiin al vår nnga l)rnd nn himmelrikets lön, en gndlig kiirlek i deras hjonelag. himmelrikets gliidje med tliid a domedag. Sankla .\nna.» Livsgliidje oeh gndslorlriislan i hirening sknlle prägla minnesdriekningen i dess kristna form. Den sista av de lyra visorna var diirför iignad »gliidjens minne», »(llada, glada, glada iiro vi. latom oss dricka glad mans minne, sa all alla ludgon må signa oss. glada, glada, glada iiro vi» etc. Den konsthisa nlfornmingen iir ell vitineshiird om de enkla visornas folkliga ursprung. Dessa skålseder fortlevde genom århundraden, trots att gillena under (instav \ asas hardhiinta regemente gingo sin undergång till mötes i de gamla formerna. Xaliirligt nog sago de lutherska prelaterna med ohlida ögon iniimesdriekningen med dess helgondyrkan. Denna avoga insliillning koinnuM' till uttryck i Lanrenlins Peiri ar 1Ö42 författade skritt »Dialogns» om den svenska iniissan. Han Icirinanai’ diir »kristet folk» att vid sina giislahnd oeh andra »iirliga samkväin» 71
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=