1 '_>() hiigariia till I'lulariias »iiiinno» t(')in(les, h(")f^lidli^a lorniU'r illlaladt's/’’’ I Boses sa^'a linns del tai malande skildring av en kunglig bn’dlopsfesl. Sagan heriillar hnr bruden leddes in oeb salles pa bindbiinken oeb bredvid lumne de inanga brndjiigorna. Konungen sall i h(')gs;ilet oeb jiiinle honom briulgmnmen. .Tämle bruden sall oeksa Sigurd harpospelare |i sjiilva verkel den maskerade Bose, sagans hjälle), som spelade ITir henne pa sin harjia. Skalarna buros in och minnesdriekningen begynle. Den ITusla skalen var signad al d'or, den andra al alla asar. Mellan skålarna 1’orlsalle Sigurd all slå pa sin harpa med en sådan irirunderlig verkan, all inie bara människorna ulan oeksa de h")sa buemalen i salen biujade hoppa och dansa. Omviixlande med dans och lek drack man lill gudarnas ära. Den Iredje skålen var helgad al Oden och den I jiirde och sisla al 1'reja.*’*’ Denna hedniska skalsed, som téirekom inIe endasi vid bröllop nian vid gäslabud (iverhuvudlagel, var allltiir djupl rotad t(‘)r all eller krislendomens inirirande kunna hell avskatlas. 1 delta som i så många andra tall tillämpade missionärerna den taktiken, all de logo upp del hedniska brnkel och f("»rlänade del en krislen prägel. Hade man l(")rul druckit till gudarnas ära. iignade man nu i stiillet minnena ål den heliga rrefaldigheten. iinglarna och helgonen.*’' De svenska medellida kiillorna ha inie mycket alt löuinäla angaende minnesdriekningen just vitl bridlop. .Vv medellidslagarna iir det endast (lutalagen och Ahsbylagen i Bigal ragmenlel). som nämna sedvänjan. Som vi sett (ovan s. IDB fick man enligt den förra vid briillojien dricka sa många skalar, som husbonden själv bestiimde ända fram till Marie minne. Sedan den skalen var skänkt, fick ej mer (il bäras in och var och en hade hemlov. 1'h'lersom minnesdriekningen var av central betydelse vid gillenas sammankomsler. få vi emellertid genom deras till vara dagar bevarade handlingar en god inblick i seden. Gillena hade i det medellida Sverige en vidsträckt utbredning saviil i stiiderna som pa landsbygden och spelade en stor roll i den mänskliga sammanlevnaden.*’** De vilade ])a religicis grund och varje gille hade sitt sjieeiella skyddshelgon, ^■id de regelbundet återkommande sammankomsterna kulminerade festen vid minnenas iskänkande.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=