RB 8

110 visar ^’isl)ylaJ'ell sin sainliörighef med allmiini,’ermanska seder, da dessa ord i la^en idan tvivel ha sina nllter i iildre i,Mf'terinalslormler. Tyvärr iiro dylika formler endast i rini^a man bevarade till efterviirlden. Desto miirkli^'are är det. att en av dessa till vära dagar l)evarade formler innehaller samma idfästelse fran hriidgiimmens sida. som vi funnit i I pplandslagen oeh Higafragmentet. Den ifragavarande trolovnings- och gil termalsformeln är frän llOO-lalet och tillhör schwal)isk iiktenskapsrätt. knligt densamma skulle ))rndgummen avge sjn hiften och som pant pä deras ujipfyllande <)\erlämna .sju handskar. Det ;ir det sjiitte löftet, som hiir närmast intressi'rar oss. hinligt detta mäste hrudgnmmen lova att ge liruden hennes andel i hans jienningar. gnid. ädelstenar och vapen samt i alla dyrbarheter, som han ägde eller framdeles kunde fiirvärva. Liksom i de bada fiindnämnda lagarna hiinvisas till giillande rätt. i detta fall den schwahiska äktenska|)sr;itten. Som {)ant pa löftets iidriande (ixerliimnade l)rndgnmnu‘n en handske.'” l-'riindskapen mellan de tre riittskiillorna frän geografiskt sa vitt skilda omräden som Uppland, \'ishy och Sclnvahen (.Sydtyskland) g<)r det sannolikt, att dylika giftermalsformler en gang varit allmiint spridda hland de germanska folken. \äul särskilt ^dshylagen betriiffar ha vi funnit, att dess äktenskapsrätt sa till vida ludiiirskas av kanonisk riitl som giftermälet iVirsvinmit och ersatts av vigseln. Men ifraga om äktenskapets ekonomiskt-riittsliga betydelse tilhimpar lagen fortfarande äldriga germanska rättsregler. Dess hestiimmelser om l)rvlande av trolovning (ovan s. Sd ff.) ga också utan t\ivel tillhaka till gammal germansk rätt. (ienom ^'ishylagen fa vi också en ingående kiinnedom om dtm materiella väUagnaden vid br(‘)llo])en. Dessa hestiimmelser ges huvudsakligen i form av civerfliHlsfcirordningar, vanliga i fvskland frän och med slutet av 12()()-talet. Lyxfiirhuden finna sin fiirklaring i det viixande viilstandet. F(")r att fiu'hindra att tillgängar, som kanske samlats under äratal av mcida och arbete, slcisades hort pa de skrytsamma och prälande fester, som xoro utmiirkande

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=