sveriges domstolar lyder inte under något samiskt narrativ I ett senare utlåtande i de pågående tvisterna om samebyars rättigheter har gruppen av forskare frånLTUåterigen framfört påståenden om urfolksforskning som grund för domstolarnas avgöranden. I utlåtandet viks ett helt avsnitt till att kritisera tingsrättens domskäl i Girjasmålet. Dessutom kritiserar LTU-forskarna det rättshistoriska arbete som gjordes i Renmarkskommittén för att det skulle innehålla ett kategoriskt bortseende från exempel på att andra än samer hade rättigheter. Där sägs att ”man använder de delar som styrker de teser man vill verifiera och bortser från andra delar som talar emot eller nyanserar”.92 LTU-gruppens utlåtande är svårt att förstå. Det är oklart varför tingsrättens domskäl i Girjasmålet ägnas sådan uppmärksamhet – dessa har ingen betydelse som prejudikat. Högsta domstolens dom ska läsas helt fristående från tingsrättens. Hade Högsta domstolen velat ansluta sig till någon bedömning som tingsrätten hade gjort skulle det ha markerats i texten. Det är också svårt att veta vad som menas med att vi i arbetet med Renmarkskommittén kategoriskt skulle ha bortsett från andras rättigheter och vilka delar ur litteraturen som vi skulle ha gjort selektiva urval ur. Vi kartlade alla rättigheter som vi kunde hitta. Som tur är finns källhänvisningar så att den intresserade kan läsa var påståendena iRenmarkskommitténs texter kommer ifrån och bilda sig en egen uppfattning. Många av de refererade verken finns tillgängliga digitalt och är lätta att hitta. Möjligen grundas LTU-forskarnas uttalanden i att de inte verkar ha full förståelse för vad som är frågan i målet. Den fråga som domstolarna ska pröva ide pågående tvisterna, och den fråga som Renmarkskommittén skulle utreda, handlar omvilka som enligt svensk rätt fick bestämma över jakt och fiske i lappbyarna och på lappskattelanden före år 1750. Den handlar alltså inte om vem som åt vilt eller fisk, om grupper av olika etnicitet hade relationer och handelsutbyten med varandra, om samer levde isolerat från omvärlden eller om gruvverksamhet hade inflytande på markanvändningen i Lappland. Alla de här sistnämnda förhållandena är säkert av intresse för en historiker, men de skapar ingen jakt- och fiskerätt. 92 Elenius, Lars, Malmgren, Judit, Avango, Dag, m.fl., 2025, Översikt och analys av forskningsläget gällande bosättnings- och markanvändningshistoria i Báste čearru, Unna tjerusj, Sirges och Rans samebyar, rapport ingiven till Lycksele tingsrätt i mål T353-24, aktbilaga 19, s. 110 f. 85
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=