nya frågor efter girjasdomen I det föregående redovisades andra rättsliga vägar som eventuellt hade kunnat underlätta de gränsdragningar såvitt avser samiska rättigheter som i dagsläget är hänvisade till svåra avvägningar i domstol. Med det sagt är det dock Girjasdomen som rent faktiskt är gällande rätt. Det betyder att såväl politiska beslutsfattare som myndigheter måste förhålla sig till de rättsliga principer som redovisas där. Det innebär att frågor som påverkar ett mycket stort antal människor i Norrland behöver lösas av domstolar baserat på vad som gällde lokalt i olika samebyområden före år 1750. Utgången är dessutom beroende av vilka resurser varje sameby har för att betala ombud och ta fram historisk utredning, liksom av vilka invändningar staten bestämmer sig för att göra. Detta är naturligtvis inte önskvärt. Hur skulle man då kunna gå till väga politiskt för att få ett slut på de här tvisterna? Jag tror att det är möjligt att lösa frågorna genom lag, men det krävs i så fall att politikerna vågar fatta tuffa beslut. I det går det inte att komma ifrån att man i en ny lag behöver gå de renskötande samerna till mötes. Det kommer inte att fungera rättsligt att ta fram en ny lag där samebyarnas rätt kränks, med hänvisning till att alla svenska medborgare ska ha lika stora rättigheter. Vi lever inte i en kommunistisk stat. Om utgångspunkten är att alla medborgare har lika stora rättigheter innebär det att renskötande samer, liksom alla andra, har rätt till ett erkännande av och ett skydd för sin egendom. De politiska beslut som krävs är således inget man vinner val på. Att man inte vinner val på att driva minoritetsintressen motiverar för övrigt minoritetsskyddet i en demokrati – grundtanken är att det inte ska vara den starkes rätt som råder. Minoritetens rättigheter ska respekteras även om majoriteten inte gillar dem. Och följer det en politisk kostnad av att bereda en väg som är juridiskt hållbar skulle det bästa naturligtvis vara om politiska motståndare kunde dela på den kostnaden. Alternativet är fortsatta uppslitande och svårförutsebara domstolsprocesser, och det gagnar ingen. 573 Möjliga vägar framåt 9.2.5
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=