nya frågor efter girjasdomen Kanske är festnede rettsforhold varken lämpligt eller praktiskt möjligt att låta sig inspireras av i svensk rätt. Samtidigt finns det något viktigt i institutet som vi på något sätt skulle behöva ta fasta på i Sverige, som handlar om att det framstår som förenligt med verkligheten. Historiska skeenden och rättsuppfattningar kan utvecklas över lång tid och behöver inte ändra innebörd på ett tydligt och definitivt sätt. Nej, det går kanske inte att konstatera att lappskattelandsinnehavare skulle ha eftergett sin rätt eller att den har exproprierats. Men klart är att skattelandsinnehavarnas markanvändning har ändrats. Renskötseln har i flera områden blivit mer storskalig och extensiv och har kollektiviserats. Skattelandsinnehavarna har till en början varit samebymedlemmar allihop, men många har senare hamnat utanför samebyarna. Den här utvecklingen har påbörjats före renbeteslagarna men lagstiftaren har senare varit mycket aktiv i utvecklingen och använt renbeteslagarna för att rationalisera rennäringen, vilket har fått till följd att renskötarna har blivit färre och färre. För egen del har jag under de år som jag har studerat gamla förarbeten och rättshistoriska utredningar kommit fram till att det fanns ett gott rättsligt stöd i Girjasmålet för att endast bedöma renskötselrätten utifrån vad den ansågs omfatta när den lagreglerades och vad själva lagregleringen kan ha inneburit, det vill säga att använda vanlig juridisk lagtolkningsmetod. En sådan slutsats skulle i praktiskt hänseende ha varit enklare att förhålla sig till. Innebörden skulle ha varit att man får utgå från sättet som man skrev lag på den tiden och hur rättigheterna tolkades i mer samtida lagstiftningsarbeten. Om rennäringslagen skulle anses oklar i någon del får man tolka den utifrån hur man uttryckte sig från statens sida när den skrevs, och hur den tidens verksamma jurister uppfattade reglerna. Från 1886 till 1987 har staten aldrig hävdat sig ha någon egen jaktoch fiskerätt på samebyarnas åretruntmarker, utan i en rad sammanhang förklarat att rättigheterna där tillkommer samerna ensamma och hör ihop 571 1121 Samerådets yttrande den 2 november 2020 över FeFO:s direktörs höringsutkast beträffande Finnmarkskommisjonens rapport for felt 4 Karasjok, s. 6.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=