Bild 34. Norges fylken 2024. Bild från Norges regering. kdd/kartverket. • 1093 Lov om rettsforhold og forvaltning av grunn og naturressurser i Finnmark (Finnmarsloven), 2005-06-17-85. kapitel9 tvister av många fler än samer. I södra Norge finns också bygdeallmänningar där marken i allmänningen ses som samägd av de lokala fastighetsägarna. I Nordland och Troms äger Statskog (den norska motsvarigheten till Sveaskog) mycket utmark. Förvaltningen av den marken regleras ien egen lag. På de markerna får inte lokalbefolkningen vara delaktig i markförvaltningen. I vissa områden pågår det domstolsprocesser om detta, där lokalbefolkningen hävdar rätt till medbestämmande över markerna. I Finnmark däremot gäller ytterligare andra regler. Där förvaltas den mesta utmarken av Finnmarkseiendommen med stöd i finnmarkslagen.1093 Marken i Finnmark överfördes från staten till Finnmarkseiendommen efter förslag från samerättsliga utredningar på 90-talet. Finnmarkseiendommen representerar befolkningen i Finnmark. Den förvaltar mark och nyttjanderätter genom en styrelse. Ett huvudsyfte med finnmarkslagen är att mark och naturresurser i Finnmark ska förvaltas på ett sådant sätt att samisk kultur kan bevaras och vidareutvecklas. I norsk rätt har marken i Finnmark alltid haft en särställning, eftersom det är mark som kom under norsk suveränitet sent och där en stor del av befolkningen är samisk. Samtidigt som Finnmarkseiendommen förvaltar marken har en kommission, Finnmarkskommisjonen, gjort rättsutredningar om markägandet i Finnmark. Finnmarkskommisjonen har mandat att fastställa omfånget av och innehållet i de rättigheter till mark och vatten i Finnmark som samer och andra har, på grund av hävd eller alders tids bruk. Finnmarkseiendommen får sedan ta ställning till kommissionens slutsatser. Om Finnmarkseiendommen, eller enskilda personer, inte delar kommissionens slutsats kan frågan underställas domstolsprövning, vilket alltså har skett i Karasjok. 549
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=