1072 Westerdahl-Arnesson, Agneta (redaktör) m.fl., 1994, Beslutet om småviltsjakten – en studie i myndighetsutövning, Sametinget, Bengtsfors (i fortsättningen Westerdahl, m.fl., 1994). 1073 Europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter (den instans som föregick Europadomstolen), Könkämä sameby med flera mot Sverige, avgörande den 25 november 1996. historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län hungerstrejker när beslutet trädde i kraft, och ett av Sametingets första uttalanden efter att det hade bildats var att man saknade förtroende för regeringens handläggning av samernas jakt- och fiskerätt. Sametinget publicerade år 1994 rapportenBeslutet om småviltsjakten – en studie i myndighetsutövning; en så kallad vitbok om hur beslutet om jakten och fisket genomfördes. I vitboken fick beslutsprocessen kraftig kritik, bland annat för att Svenska jägareförbundet och Lantbrukarnas riksförbund ansågs ha haft ett orimligt stort inflytande medan samerna förbisågs under hela beslutsprocessen.1072 Under tiden efter reformen drev samebyarna frågan om dess tillåtlighet till Europadomstolen. Europadomstolen avvisade dock samebyarnas käromål eftersom frågan inte hade prövats på ett uttömmande sätt i nationell rätt.1073 Endast sådana mål som har prövats så långt det är möjligt i nationella domstolar får tas upp i Europadomstolen. FrånSSR:s sida beskrivs småviltsjaktreformen som den avgörande orsaken till att Girjasmålet inleddes. På SSR:s landsmöte år 2006 beslutade man att driva ett pilotmål mot staten. Girjasmålet pågick mellan år 2009 och 2020. Samebyarna har alltså konsekvent sedan småviltsjaktreformen genomfördes arbetat först politiskt och sedan juridiskt för att få bort den. Det står klart att en faktisk förändring har skett i fråga om skyddet för renskötselrätten genom 1993 års reform. Tidigare kunde samebyarna i vissa fall själva hantera upplåtelser genom underupplåtelseavtal, vilket de inte längre får. Dessutom har antalet personer som jagar småvilt i fjällen ökat väsentligt, inte minst i form av utländska turister. Efter reformen upplåts småviltsjakt på betydligt större delar av samebyarnas områden än tidigare. Det verktyg som samebyarna numera har för att freda områden från småviltsjakt är att begära avlysningar, det vill säga att ansöka hos länsstyrelsen om att det inte ska jagas i vissa områden under en bestämd tid. Samebyarna måste då argumentera för eller lägga fram utredning som visar att jakten och fisket där och då kommer att innebära stör533
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=