historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län landen, utan även på annan utmark i lappmarkerna under den tid som de hade rätt att uppehålla sig där med sina renar. Där angavs också att lapparna inte fick upplåta rätt till jakt och fiske på de för dem avsatta landen. Om en upplåtelse av rätt till jakt eller fiske befanns kunna ske utan skada för lapparna, fick kungens befallningshavare, efter att ha hört de lappar som hade rätt att uppehålla sig där, tills vidare upplåta en rätt att mot avgift jaga eller fiska jämte lapparna. I det kommittéförslag som låg till grund för lagen konstaterade 1883 års lappkommitté följande: Riksdagens särskilda utskott yttrade sig över kommittéförslaget. Utskottets uttalanden om rättigheternas karaktär har beskrivits i avsnitt 4.1. Kort kan upprepas att utskottet menade att renskötselrätten till sin natur inte var en jordäganderätt, utan var inskränkt till vad som behövdes som förutsättning för eller följd av renskötseln. Lappen var den som först tog de nordliga trakterna av landet i sin besittning, och den förste besittningstagarens rätt måste anses bättre än den som kommit senare. Men lappens besittningstagande var inte sådant att det i sig inneslöt alla befogenheter som hör till äganderätten. Utskottet uttalade också att lappens rätt var äldre än statens, och att staten inte kunnat upplåta jorden med bättre rätt än staten själv innehade den.1060 525 1059 1882 års lappkommitté, 1883, s. 105 f. 1060 Riksdagens särskilda utskotts utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts till Utskottet remitterade nådiga proposition med förslag till lag angående de svenska Lapparnes rätt till renbete i Sverige, 2 april 1886, n:o 1, s. 18–20. … å trakter, der Lappar vistats, hafva de af ålder utöfvat jagt och fiske. Deras befogenhet dertill har inom lagstiftningen varit snarare förutsatt än uttryckligen erkänd. Efter gällande rätt är fördenskull omfånget af nämnda befogenhet obestämt och tarfvar att närmare angifvas. I afseende å de för Lapparne afsatta land lärer väl rättighet till jagt och fiske böra utan tvekan Lapparne medgifvas […] I enahanda syfte, att ej den ene Lappen må till skada för den andre förfoga öfver förmåner, hvilka tillagts flera Lappar gemensamt, har varit angeläget att uppställa den grundsats, att någon upplåtelse af rätt till jagt och fiske å de för Lapparne afsatta land ej må komma till stånd, med mindre de Lappar, hvilka ega rätt att å landet uppehålla sig, dertill samtycka. Enskilde Lappar må alltså ej ega att företaga dylika upplåtelser. […].1059
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=