historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län talet. Dessa skattläggningar avsåg inte någon full rätt till jakt och fiske. Tvärtom så skattlades Lillfjället och Slugufjället på villkor som innebar att samerna inte fick fiska i sjöar som bönderna betalade avgift för, och att de inte fick jaga eller idka djurfångst. Bönderna klagade senare på att samerna jagade i strid med villkoren.1053 Det finns alltså stöd för en tidig samisk närvaro i Dalarna. Men det framstår som om närvaron inte har varit helt kontinuerlig, utan möjligen har längre uppehåll skett idet samiska bruket av marker idet område som i dag är samiska åretruntmarker i Älvdalens kommun. Det står mot den här bakgrunden klart att renskötande samer historiskt inte har haft samma rättigheter till fjällområdena i Dalarna som de har haft till skattefjällen i Jämtlands län. I rennäringslagen har också renbetesfjällen definierats som mark i just Jämtlands län. Mark för renbete i Dalarna har dock upplåtits genom kungliga brev i slutet av 1800-talet. På dessa marker har samebymedlemmar enligt rennäringslagen inte samma rättigheter till jakt och fiske som de har på renbetesfjäll.1054 Redan av detta skäl är förhållandena i Dalarna så speciella och olika övriga undersökta områden att det inte bör finnas förutsättningar att tala om Girjasrättigheter där. När det gäller konkurrerande markanvändning kan man på ett övergripande plan konstatera att det har funnits en jordbrukande befolkning i området tidigt, som också har använt områden i fjälltrakterna för jakt och fiske. Jordbruksbygdens befolkning menade sig ha rätt att bruka skogsmarkerna i socknarna för bland annat jakt, och hade delat upp alla marker i socknarna mellan sina hemman utan någon hänsyn till om samer nyttjade markerna. Deras uppdelning ser ut att ha accepterats av häradsrätten när den åberopades i tvister. Jordbrukarna tvistade sinsemellan om gränserna för de utmarker som påstods höra till respektive hemman. Detta visar på förekomsten av en konkurrerande markanvändning som har varit betydligt mer omfattande än den som har förekommit i Girjas sameby och på övriga statligt disponerade marker ovanför odlingsgränsen. 517 1053 Rumar, 2014, s. 134–136. 1054 25 § första och sista styckena rennäringslagen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=