historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Åre kommun skiljer sig från övriga kommuner på så sätt att privatägd mark utgör en stor andel av marken i de västra områdena. Här skärs renbetesfjällen av med ett brett bälte av gammal – ofta medeltida – jordbruksbygd. Byarna ligger tätt och har nyttjat stora arealer mark genom systemet med avradsland. Markerna i området har varit privatägda sedan mycket lång tid tillbaka. Renskötande samer har säkert rört sig i områdena, men de har inte haft några skattefjäll där. Mitt i bältet ligger en förhållandevis liten fjälltrakt som är ett renbetesfjäll; Blåskalfjäll som infördes som skattefjäll först år 1759 och då endast som vinterbetesmark, trots böndernas protester eftersom de menade att det var deras betesmarker. I norra delen av Åre kommun ligger Skäcker och Kolås fjäll. Uppgifter om att fjällen taxeras finns först från slutet av 1600-talet respektive början av 1700-talet. Det kan naturligtvis ha funnits en samisk närvaro i områdena tidigare än så, men det är först från år 1695 som det finns tydliga belägg för en markanvändning som i någon mån kan jämföras med en skattebondes. Skäckerfjäll beskrevs av den same som nyttjade fjället som beläget ”invid och uti nästgränsande bönders nyttningar”.938 I södra delen av Åre kommun ligger Täveldalen, Bunner, Tranris och Håttö fjäll. För Täveldalen finns tidiga uppgifter om böxling, redan från år 1656 och framåt. Bunner fjäll tycks vid något senare tillfälle ha lagts till skattläggningen för Täveldalen. Tranris/Trondfjället har varit skattlagt sedan mitten av 1600-talet. Håttö fjäll lika länge, men där finns en uppgift om att fjället inte nyttjades under en 30-årsperiod under senare hälften av 1600-talet eftersom fjället då ansågs ingå i avradslandet Håttöland. Möjligtvis med undantag för Håttö fjäll under en period finns alltså tydliga belägg för en samisk markanvändning i renbetesfjällen i de södra delarna av Åre kommun. Det tycks dock även där ha förekommit betydande konkurrens från den jordbrukande befolkningen. Avradslanden Vålådalen och Håttöland sträckte sig in på fjällmarken, några kronofisken i fjällområdet var taxerade för bönder sedan tidigt 1700-tal, och en del avradsland omkring fjällen kan också ha inneburit ett markutnyttjande i själva 467 938 Larsson, 1973–1975, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 16 c, s. 14.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=