886 Ljungdahl, 2012, s. 6. 887 Frödin, 1927, s. 61 och 210. 888 Prawitz, Gunnar, 1967, Samernas skattefjäll II, Renbetesfjällen I, Svenska Samernas Riksförbund, Stockholm, s. 8, med referat från Offerdals tingslag, Gävleborg nr 47, fol. 715 v. 889 Larsson, 1968–1969, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 4 f, s. 41. historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Det svensk-danska kriget innebar dock att någon bruksdrift inte kunde sättas i gång eller pågå. Försöken att utvinna malm blev inte särskilt lyckade. De pågick först till ungefär 1680-talet, men sedan låg silvergruvan öde under det närmaste halvseklet. Den lockade dock emellanåt till nya undersökningar och spekulationer. Senare visade det sig att silvergruvan på Oldfjället innehöll mest blymalm, även den värd att bryta. Marken användes då för renbete av ”skattelappen Lars Torkelsson och dess följe”. Gruvverksamheten blev alltmer besvärlig för samerna och renarna fick ingen betesro. Konsekvensen blev att samerna slutade att söka efter malm, förklarar Ljungdahl.886 Liksom i Frostviken anlades flera nybyggen av inflyttare från den norska sidan av fjällen, från Sör- och Norlietrakterna, från 1700-talets mitt fram till år 1800. Detta gäller exempelvis flera byar i Hotagen, däribland Valsjön.887 I Gunnar Prawitz utredning om renbetesfjällen finns ett referat av ett domsboksprotokoll från år 1696 som beskriver en tvist mellan Offerdals män och finnbyarna (Sörli och Nordli) om fisket i Råvattnet. Offerdals byamän påstod att fisket av ålder tillhörde dem, eftersom gamle lappen Zachris Månsson en mil längre bort mot byn hade sina fjäll och fisken. Zachris Månsson å sin sida berättade att hans döda broder hade fiskat med byamännen var om annan i Råvattnet, men efter någon tid hade byamännen velat tillägna sig hela sjön. Zachris Månsson klagade över att byamännen gjorde honom stort intrång inte endast i skogen till Grubbdalsfjället, utan också i fiskevattnet, och begärde att fredas från sådana intrång. Nämnden och allmogen betygade dock att Grubbdalsfjället alltid av Sveriges invånare opåtalt blivit hävdat.888 Larsson har gått igenom ianspråktagandet av renbetesland för kronofisken, nybyggen och fäbodar under 1700-talet. Han skriver att två fisken uppläts till lappar (Övre Foskvattnet och Övre Vålvårvattnet) och att tillstånd att anlägga ett nybygge gavs åt en lapp (Ansätt).889 Upplåtelse 445
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=