historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Larsson beskriver systemet för att hantera tvister om jakt och fiske på avradslanden. Sådana tvister kunde ges in till häradsrätten. Häradsrätten behandlade inte den typen av klagomål som domsaker utan som undersökningsmål, vilkas slutliga avgörande tillkom kungens befallningshavare. Genom en resolution från kungens befallningshavare beslutades sedan vad som skulle gälla mellan parterna. Om någon fiskade på någon annans vatten kunde man alltså klaga över detta hos häradsrätten och begära att det skulle meddelas förbud vid äventyr av vite för intrång på fiskevattnet. Häradsrätten kunde då föreslå att ett sådant förbud skulle meddelas. Förslaget underställdes sedan kronobefallningsmannen som kunde fastställa det.734 Larsson redovisar många exempel från domböckerna som belyser att jakten och fisket på skattefjäll, liksom på skatteland och avradsland, betraktades som intrångsskyddad. Ett sådant är från Hammerdals tingslags häradsrätts dombok år 1754, när byamän från Öen och Espnäs besvärade sig över att lappmannen Jöns Thomasson och flera närboende lappar årligen tillfogade dem skada och intrång, genom att fara över deras skatteskog med hundar och bössor, och höstetiden döda fåglar, mårdar, uttrar, bävrar och annat vilt, liksom bortjaga älgar från böndernas gravar och giller. Rätten förelade lappmännen vid vite att inte på något sätt göra byamännen skada eller intrång på deras skatteskog.735 Ett annat exempel är en tvist mellan lappar och bönder i november 1696 i Hammerdals tingslag, där bönderna besvärade sig över att två lappar med bävervånor hade gjort åverkan i deras avradsland Ögelströmsfisket. Lapparna svarade att böndernas avradsland bara gällde fisket och att bergen och höjderna inte ingick. I så fall skulle lapparna mista den skog och trakt som de från långliga tider haft och skattat för. Nämnden intygade att avradet för Ögelströmsfisket bara avsåg fisket. Frågan hänvisades dock till landshövdingen för avgörande.736 Hänvisningen till 391 734 Larsson, 1972–1975, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 7 c, s. 2–4. och 89 f. Ytterligare exempel följer i handlingen 7 c. 735 Larsson, 1979, avskriftsamlingen i Skattefjällsmålet, band 18 f, s. 39. 736 Larsson, 1979, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 17 b, s. 58 f. Se även referat av målet i Prawitz, Gunnar och Cramér, Tomas, 1967, Samernas skattefjäll II, Renbetesfjällen 1 A, Svenska Samernas Riksförbund, Stockholm, s. 10, fol. 915 v.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=