historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län År 1762 beskrivs det som kallas Jämtlands lappmark på följande vis i ett memorial från Riksens ständer: ”denna Lappmark sträcker sig långt efter Norska gräntsen öfwer några och trettio mils längd och fördelas uti fyra byar eller trenne afdelningar. Den första bestående af Owiks, Undersåker och Härjedals Lappmark, den andra af tvenne lappbyar, den ene i Kall och Offerdals fjäll belägne, den andra i Hammerdals; den tredje afdelningen är i Ströms fjäll”.603 Beträffande Härjedalen skriver Holmbäck att det är först mot mitten av 1700-talet som sparsamma upplysningar i jordeböckerna, vilka då redan länge funnits ilandskapet, ger upplysning om lapparna. Enligt en anteckning i Härjedalens jordeböcker skulle en häradsattest av den 9 december 1720 utvisa, att lappmannen Jon Andersson hade åtagit sig att betala ränta om ett visst belopp i fredliga tider för ”Staar och Helagsfjalien” (i nuvarande Bergs kommun). Uppgiften om räntan tas också upp i jordeböckerna, men är den enda uppgiften om lappränta där. Holmbäck förklarar även att det av handlingar framgår att lapparna tidigt hade slagit sig ner i fjälltrakterna kring Mittådalen. Han beskriver att en lappkvinna år 1786 klagade över intrång på lapparnas områden från de bofastas sida. I samband med det nämnde hon att hennes förfäder under fyra generationer hade suttit i Mittådalen. Det finns enligt Holmbäck inte skäl att betvivla hennes uppgift.604 Major Schnitler noterade i sina gränsundersökningsprotokoll att han inte hörde talas om lappar förrän han kom till Stugudalen väster om Helagsfjällen. Där hävdade bönderna att lapparna hade kommit till trakten under deras föräldrars tid. Tre lappfamiljer höll till på fjällen kring Ljusnedals bruk i Härjedalen.605 349 603 Larsson, 1968, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet band 16 d, s. 28, referat ur Thomasson, Lars, 1956, Om Lapparna i Jämtland och Härjedalen, s. 8, som hänvisar till Riksens ständers Memorial, daterat Stockholm den 21 juni 1762. 604 Holmbäck, 1922, s. 14 och 24. 605 Schnitler, 1742–1745, s. 51 och 56–64. Härjedalens landskap 8.3.4.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=