historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län tögsfjället som geografiskt ligger i Undersåker. Vid tinget uppgavs dock att Hottögsfjället inte hade nyttjats sedan år 1666, eftersom det enligt avradsrannsakningen ingick i det avradsland (se om avradslanden i avsnitt 8.4.2) som bönder från Nyland i Undersåkers socken skattade för.582 I stället hade lapparna, förutom av Trondfjället, betjänat sig av Stensdalen nordväst om Trondfjällen och Lunndörrsfjällen, samt en skogsmark i Brodkenåsen (troligen vid Bruddtjärnarna/Bruddan), Bergåsen (inte identifierad) och Ohlbergen (fjällen kring Vålån) söderut, fram till Ottsjöskogen, som var Ottsjömännens avradsland. Vidare nämndes Sarisfjället som sades vara beläget på Offerdalssidan, och Flatruenfjället, som sades ligga söder ifrån Handöl vid Härjedalsgränsen. Dessutom nämndes Torsdagzfiellet (Tossåsfjället), och Tafwerdahlzfiellen (Tävlan och fjällen däromkring), Handöhlz Rijss (Snasahögarna) samt Enbågh (Enaälvens skarpa krök).583 Vid tinget i Rödön förhördes lapparna från Offerdal. De skattade för Stenefjällen, Grubbdalsfjällen, Ansätten, Oldfjällen, Kälapannklumpen, Sösjö fjäll och Jämtfjället. Vid tinget i Hammerdal slutligen upplystes det att lapparna skattade för södra sidan av Hartkjölen, Rumpan (Merrarumpen på norska sidan), under vilket Munsfjället inbegreps, samt för sjön Öjarn och Svanaberget. De skattade även för det i tre delar uppdelade Orrnäsfjället i Frostviken. Det sades också att en bonde i Hammerdal betalade den skatt som lappen Skohl Nills stod skriven för i jordeboken. Mot det fick bonden använda sig av södra Tjärnafjället. Bonden hade lejt en same för att sköta hans 20 renar där.584 Wiklund konstaterar att man vid denna tid (alltså på 1690-talet) hade nått fram till ett system med bestämda skattefjäll, som ärvdes eller över343 582 ”Håtteland, Cronones fiskie och afradzland, belägit inom effterskrefne råmerckien, som först begynnes mitt i öster Håttöyeströmen i norr, och intill Swälingen i söder. Sedan på den wäster sijdan, alt mitt uthj wäster Håttöyeström, och i söder mitt i Anna högen som ingrijper Anna siöön wäster-söderuth” Gudrun Norstedt har tolkat namnen på följande sätt. Troligen är Swälingen sjön Smalingen, Anna högen är Stor-Anahögen och Anna siöön är Anasjön. Gissningsvis är ”öster Håttöyeströmen” och ”wäster Håttöyeström” strömmande sträckor vid utloppet ur respektive inloppet i sjön Håckren eller Hottöjen. 583 Wiklund, 1928, s. 399–405. 584 Wiklund, 1928, s. 405 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=