kapitel8 att bo och bedriva sin näring. Liknande klagomål mot lapparna fortsatte dock emellanåt att förekomma.564 Wiklund och Holmbäck noterar också brevet från år 1646. Wiklund skriver att meningen om ”utöver deras lagda rå och förordnade fjällmark” skulle kunna innebära, att lappar redan under den norska tiden hade ordentligt avgränsade skattefjäll i Härjedalen. Han är tveksam till om utvecklingen hunnit så långt, men betvivlar inte att lappar redan då fanns i Härjedalsfjällen.565 Wiklund skriver också att det för honom är obekant vid vilken tidpunkt som lapparna överskred Ljusnan och flyttade till Rutfjället och Vigeln med mera, men noterar några traditioner enligt vilka det i början av 1600-talet ska ha kommit lappar från nordvästra Jämtland och bosatt sig i Härjedalen – en i Ljungdalens fjäll, en uppåt Mittåkläppen till och en tredje vid Rutfjället.566 Bromé bedömer att de nomadiserande lapparna inte fanns i fjälltrakterna söder om Undersåkersdalen och Indalsälvens övre lopp vid mitten av 1600-talet. Vid landshövding Strijks första rundresa i Jämtland i samband med mönstringarna år 1646 uppvaktades denne i Sunne prästgård av två lappar, av vilka den ene, Mårten Jonsson med benämningen ”finnekung i lappefjällen”, uppvisade det frihetsbrev han något tidigare fått av den danske kungen. Enligt detta brev hade Mårten Jonsson rätt att uppehålla sig och driva sin näring på vissa fjäll, som låg dels i Jämtland, dels i Härjedalen. Den andre lappen, Tomas Jonsson, hade redan under den danska tiden två fjäll, Trondfjället och Hittefjäll (i nuvarande Åre kommun). För detta betalade han skatt till kronan och förpliktades också att ”förhålla och bruka sig inom sina råmärken och gränser och intet vidare i någon måtto vara eller göra bönderna på deras byar, råmärken eller gränser något trångmål eller skada”. Enligt Bromé är detta de första faktiska uppgifter som finns om de svenska lapparnas bosättning och utbredning i de södra fjälltrakterna.567 338 564 Bromé, 1954, s. 166 f. 565 Wiklund, 1928, s. 407 f. Jämför även Holmbäck, 1922, s. 24. 566 Wiklund, 1928, s. 410. 567 Bromé, 1954, s. 163 f. Bromés slutsats att detta är de första faktiska uppgifterna om lappar i dessa trakter är inte helt lätt att förstå. Bromé skriver i samma text att konflikter mellan bönder och samer fanns redan under 1600-talet och beskriver ett klagobrev från bönder
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=