historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län För att utreda innehållet i de renskötande samernas rättigheter (rättsskyddet) är det oundvikligt att skriftligt källmaterial från 1500-talet och framåt tillmäts stor betydelse. Källmaterialet måste emellertid tolkas med försiktighet; särskilt när det gäller materialets betydelse för motsatsslut. Att det till exempel saknas uppgifter om samer i källmaterialet innebär som tidigare nämnts inte nödvändigtvis att man kan dra slutsatsen att det har saknats samer i ett område. Uppgifter om skatt är dock relevanta och ofta nödvändiga för att klarlägga om någon har kunnat göra gällande rättigheter till rådighet över mark, eftersom den typen av rättigheter historiskt hade ett nära samband med skatten. Den forskning och de sammanställningar som har gjorts om det bevarade skriftliga materialet från jordeböcker och domböcker blir därför i många avseenden nödvändiga att utgå ifrån. En kronologisk översikt av de uppgifter som finns om den samiska närvaron i detta material redovisas i det följande. Åke Holmbäck konstaterade i sitt betänkande från 1920-talet att beträffande Jämtland och Härjedalen finns två viktiga förhållanden att observera: Någon lappmark i samma betydelse som i norr har aldrig funnits i dessa landskap. Någon byindelning lapparna emellan har inte heller funnits före den moderna tiden,548 utan varje lapp förekommer för sig i handlingarna utan att tillhöra något annat samfund än den socken som han är skriven i.549 333 548 Med vilket brukar avses tiden från 1500-talet fram till nutid. 549 Holmbäck, 1922, s. 23 f. Före år 1645 8.3.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=