kapitel8 pen Jämtland, Härjedalen och Dalarna. Kapitlet inleds med två avsnitt som handlar om den betydelse som Girjasdomen respektive Skattefjällsdomen har som prejudikat för frågorna om de renskötande samernas rättigheter i Jämtlands och Dalarnas län (avsnitt 8.1 och 8.2). Sedan följer en beskrivning av hur renskötande samers markanvändning har sett ut i Jämtlands län och vilka områden de har använt, från det att områdena blev svenska fram till 1800-talets mitt (avsnitt 8.3). Därefter görs en motsvarande genomgång av jordbruksbefolkningens markanvändning i Jämtlands län (avsnitt 8.4). Efter det följer en analys av vilka rättigheter som generellt sett hörde till skattefjällen respektive avradslanden (avsnitt 8.5). I avsnittet därefter ges en lokal beskrivning kommun för kommun av samisk och annan markanvändning, med en bedömning av om den samiska markanvändningen jämfört med konkurrerande markanvändning har varit tillräcklig för att upparbeta Girjasrättigheter (avsnitt 8.6). I samband med det görs även en genomgång av markanvändningen i Dalarna. Den läsare som endast vill veta mer om övergripande historiska förhållanden men vill hoppa över detaljerna kan avstå från att läsa avsnitt 8.6. Slutligen följer ett avsnitt med en bedömning av vilka rättigheter till jakt och fiske som renskötande samer sannolikt har i Jämtlands och Dalarnas län (avsnitt 8.7). Girjasdomen ger begränsad vägledning om faktiska förhållanden i Jämtland, Härjedalen och Dalarna. Högsta domstolens generella uttalanden i Girjasdomen avser Lappland. De generella uttalandena handlar alltså om att Lappland var befolkat av samer från 1500-talet och framåt, att 310 I 8.1 Girjasdomens betydelse och frågan om relevant tidsperiod Historisk markanvändning i Jämtlands och Dalarnas län dethär kapitlet görs en rättshistorisk utredning motsvarande den i kapitel 7, men för Jämtlands och Dalarnas län – det vill säga landska-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=