kapitel7 genom lag, eller genom att rättigheten har utsläckts genom expropriation. Såväl en eftergift som ett utsläckande måste ha varit tydlig och definitiv.499 När det gällde Girjasområdet konstaterade Högsta domstolen att det från kronans sida på ett generellt plan aldrig uppställdes några begränsningar i fråga om samernas rätt att jaga eller fiska. Det fanns heller inget som talade för att myndigheterna över huvud taget ingrep mot den jakt eller det fiske som samer bedrev, vare sig genom talan vid domstol eller på annat vis. Några exempel på jakt- eller fiskeutövning från kronans sida hade heller inte presenterats i Girjasmålet, vare sig i Girjasområdet eller i intilliggande områden. Materialet i målet innehöll inte heller några exempel på att kronan själv upplät jakt eller fiske till andra. Det förekom däremot i andra delar av lappmarkerna att exempelvis en viss sjö skattlades för en nybyggare; denne ansågs då i häradsrätternas praxis ha rätt att vid sidan av samerna bruka sjön för fiske. Materialet innehöll inga upplysningar om att det fanns motsvarande skattlagda sjöar även på området. Så kunde emellertid ändå ha varit fallet, påpekade Högsta domstolen.500 Utredningen i Girjasmålet gav stöd för slutsatsen att samer vid mitten av 1700-talet hade bedrivit jakt och fiske på området kontinuerligt och under lång tid, i vart fall från 1500-talet. Det fanns inga uppgifter om att kronan hade ifrågasatt samernas rätt att jaga och fiska.501 Rättshistorikern Gunnar Prawitz som undersökt markanvändning i Lappland skriver att det inte var förrän i slutet av 1800-talet som kronan med eget folk bedrev jakt och fiske där: Kronans upplåtelser före det hade endast skett i förbindelse med beviljande av rättigheter att anlägga nybyggen. Några fiskearrenden för kronans räkning hade inte förekommit.502 En fråga som kan diskuteras särskilt är vad kronans olika lagstiftningsåtgärder såvitt gäller jakt och fiske har inneburit för rättigheternas 304 499 NJA2020 s. 3 p. 215. 500 NJA2020 s. 3 p. 185 och 187. 501 NJA2020 s. 3 p. 189. 502 Prawitz, Gunnar och Cramér, Tomas, 1970, Studier i renbeteslagstiftningen(i fortsättningen Prawitz, 1970), s. 85.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=