historisk markanvändning i lappland Det som på 1500-talet kallades för Ångermanlands eller Ångermanna lappmark var ett område betydligt mindre än nuvarande Åsele lappmark. Det bestod av en enda lappby, Ångermannabyn, som i stort sett motsvarade dagens Åsele och Dorotea kommuner samt Vilhelmina kommun från Kultsjön och österut. Åsele blev kyrkplats för Ångermanna lappmark år 1648, och år 1663 överfördes den del av Vapstbyn som låg söder om Vapstälven dit från Lycksele lappmark. Åsele lappmark fick då sin nuvarande utsträckning. I dag motsvaras Åsele lappmark av kommunerna Vilhelmina, Dorotea och Åsele. Två fjällsamebyar har sina åretruntmarker där: Vilhemina södra och Vilhelmina norra. Se bild 19, sidan 290. Första gången Åsele lappmark blir omnämnd i årsböckerna är på 1530talet (och då under namnet Ångermanne lappmark). Det står då, att den årliga lappskatten för Ångermanland, det vill säga för dess lappmark, uppgick till ett timmer (40 mårdskinn) och ett deker (10 älghudar). Den äldsta bevarade fogderedovisningen för lappskatten i Ume och Ångermanne lappmarker tycks vara fogden Jacob Anderssons av år 1555, när sammanlagt tre timmer mårdskinn betalades. Antalet lappar eller lapphushåll var då 50, varav i Ångermanland 15.478 Antalet skattlagda lappar (det vill säga hushåll) var år 1609 inte större än 9. År 1620 steg antalet till 11, och år 1635 fanns där inte mindre än 29 lapphushåll. Det stigande antalet var sannolikt ett resultat av kyrkoherden i Reseles skrivelse år 1631 till Kammarkollegiet med en begäran om att lapparna i denna lappmark skulle få betala sin skatt till någon kronans ombudsman i Junsele inom Resele gäll, såsom i kung Johans III:s tid, i stället för till lappfogden i Lycksele. Anledningen var lapparnas 289 Åsele lappmark 7.6 Samisk markanvändning 7.6.1 478 Gustafsson, Gustaf, 1979, Ångermanlands lappmark, Ångermanlands hembygdsförbund (i fortsättningen Gustafsson, 1979), s. 131 och 133 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=