historisk markanvändning i lappland ga tillsagda, vilket fördes till protokoll, att inte tillfoga nästliggande eller andra rediga lappar något intrång i deras näring, vid äventyr av straff.463 Det första nybygget i Lycksele lappmark anlades på 1670-talet vid Örträsket av en familj av finsk härkomst. Örträsk kom inom kort att bli utgångspunkten för den fortsatta nybyggarverksamheten i Lycksele lappmark. Såväl Knaften som Vägsele med flera nybyggen grundades av finnar, som varit i Örträsk, och ättlingar till dessa första finska nybyggare kom att mycket snabbt spridas över hela lappmarken. Den finska inflyttningsvågen i Lycksele lappmark är någorlunda samtidig med den i de norrbottniska lappmarkerna. Ytterligare ett nybygge, Rusksele, tillkom före år 1700.464 Allmänt om nybyggeskolonisationen skriver Göthe att 1695 års bestämmelser (alltså det förnyade lappmarksplakatet och skattereformen) i den utsträckning de rörde jordebok, beskattning, nybyggare eller garantier för att lapparna inte skulle bli störda i sin näring, tycks ha blivit fullständigt iakttagna och utnyttjade som grund för den fortsatta samhällsorganisationen i Lycksele lappmark. Men rätten till husbehovsfiske måste ha ingått som förutsättning vid varje uppgörelse som kommit att leda till ett nytt boställe på ett lappskatteland. Annars skulle nybyggaren inte ha kunnat försörja sig.465 Göthe går igenom tingsrättspraxis om nybyggena under hela den tidsperiod han undersöker. Vid tinget i Lycksele år 1734 avhandlades en Johan Johanssons begäran om att få anlägga ett nybygge på lappmannen Lars Tomassons land Granselet, som ligger två mil nordväst om Lycksele kyrka. Lars Tomasson förklarade att detta ”Johan Johanssons uppsåt, icke är honom emot, endast han enskilt får till sin nytto och gagn behålla de till hans land hörande fiskesjöar och Johan Johansson eljest icke idkar djur- eller fågelskytteri eller med giller far”. Detta antecknades i protokollet. Landshövding Gyllengrip klargjorde sin uppfattning i frågan uttryckligen – han avrådde nybyggaren från fiske.466 277 463 Göthe, 1929, s. 284. 464 Göthe, 1929, s. 271 och Bylund, 1956, s. 66 och 69. 465 Göthe, 1929, s. 332. 466 Återgett av Göthe, 1929, s. 386.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=