historisk markanvändning i lappland I dag omfattar Lycksele lappmark Lycksele, Sorsele och Storumans kommuner i södra Lappland. Där finns Grans och Rans samebyar, som har sina åretruntmarker i Sorsele kommun, samt Ubmeje tjeälddie och Vapsten, som har sina åretruntmarker i Storumans kommun. Malå skogssameby, vars marker huvudsakligen ligger i Malå kommun i Pite lappmark, har också områden i Lycksele kommun. Se bild 16, sidan 270. Från år 1631 finns en skrivelse från kyrkoherden i Umeå, som beskriver lapparnas kristendomskunskaper och levnadsförhållanden vid den tiden. Han förklarar att det är omöjligt för dem att komma till gudstjänst oftare än vad de redan gör: Lycksele lappmark började nämligen 13 mil från Umeå kyrka och sträckte sig ända till Västerhavet, innefattande ungefär 130 hushåll. Där bodde lapparna i tält, utan hus eller ”bastugur” (enklare byggnader), bytte ofta boplats, hade föga annat än salt och något bröd, brännvin och mjöl, för att hålla sig vid liv om villebråd och fisk tröt. Dock hade de rå och rör mellan sig, drog alla sina trätor till tings, men voro ett ”heemligit folck och samhällige”, deras missgärningar kom därför sällan i ljuset och till straff, skriver kyrkoherden.443 Lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm ritade på beställning av landshövding Graan en karta år 1671 över lappmarken i Lycksele där alla lappskatteland nedanför fjällen framgick.444 Bakgrunden till att kartan togs fram har beskrivits i avsnitt 7.1.2. 1.1. Kartan följs av en redogörelse för hur markerna används i skogslanden. Gedda och Holm menade att det sannolikt inte fanns några möjligheter att anlägga nybyggen högre upp, varför man inte brydde sig om att resa till de högre liggande byarna Vapsten och Ran. Kartan visar att trakten kring Lycksele var fördelad på lappskatteland, som var mellan 150 och 1 000 kvadratkilometer stora (i genomsnitt 480 269 442 Holmbäck, 1922, s. 21. 443 Kyrkoherde Niurenius framställning finns som bilaga till kyrkohistorisk årsskrift 1914, s. 411–413, återgett av Göthe, 1929, s. 77 444 Kartan och reseberättelsen finns i sin helhet återgiven i Norstedt, 2011. Samisk markanvändning 7.5.1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=