historisk markanvändning i lappland byggen och kustbönders fiske. Det har inte funnits någon konkurrerande nybyggesverksamhet att tala om före år 1750 – de tre nybyggen som fanns innan det var anlagda av lappskattelandsinnehavare. Därutöver kan nämnas kyrkplatserna i Arjeplog och Arvidsjaur, bebodda av präst och klockare från 1640- respektive 1730-tal. Kustböndernas fiske sträckte sig aldrig långt in i lappmarken och uppvisade en kraftig tillbakagång redan under början av 1600-talet. Sannolikt berodde en stor del av den låga graden av konkurrens på svårigheterna att ta sig till Pite lappmark. Att det i Pite lappmark tidigt fanns ett samiskt långvarigt bruk av marken för renskötsel, jakt och fiske är uppenbart. I stora delar av Pite lappmark är den nybyggesverksamhet som ägt rum av samiskt ursprung, det vill säga nybyggena har anlagts av samer på deras egna skatteland. Eftersom det har funnits så få nybyggen före år 1750 har det inte förekommit särskilt många tvister mellan samer och nybyggare förrän under den senare delen av 1700-talet. I Arjeplogs socken där nybyggarna ofta var samer var tvisterna färre än i Arvidsjaurs socken. Av de tvister som har undersökts för Arvidsjaurs socken framgår att häradsrätten värnade om de renskötande samernas rätt till jakt och fiske, men att å andra sidan de renskötande samernas fiskerättigheter ibland fick vika för de krav som nybyggarna framställde för sitt jordbruks skull. Samtliga nybyggen som finns ovanför odlingsgränsen i Pite lappmark är sådana som anlades efter år 1760. Några skattlagda fisken fanns inte ovanför odlingsgränsen, och inte heller har några andra fiskevatten identifierats som kustbönder påstått sig ha nyttjat så långt västerut. Nasafjället och Silbojokk kyrka fanns ovanför odlingsgränsen. Nasafjället var dock endast i drift under begränsade perioder. Det har alltså varit mindre konkurrens ovanför odlingsgränsen i Pite lappmark än vad det var i Girjas sameby. 263 Ovanför odlingsgränsen 7.4.3.1 se bild 14, sidan 264
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=