kapitel7 och delar av Slakka, Gällivare och Udtja. I skrivande stund har Bástečearru, Unna tjerusj och Sirges inlett sådana processer mot staten. Även samebyarna i området mellan odlingsgränsen och lappmarksgränsen skulle sannolikt ha framgång i en tvist mot staten om jakt- och fiskerätt på områden som står under statens omedelbara disposition, det vill säga på Fortifikationsverkets mark på Udtjas åretruntmarker och i nationalparksområdet som används av Sirges och Slakka. På Sveaskogs marker är bilden av markanvändningsförhållandena dock mer varierad. I norra delarna av Lule lappmark tycks det ha varit något mer konkurrens än i Girjas sameby, möjligen med undantag för områden runt Gällivare. Om konkurrensen har varit tillräckligt omfattande för att hindra ett upparbetande av ensamrättigheter är svårt att säga. Motsatsvis har det i södra delen av Lule lappmark knappt funnits någon konkurrens under undersökningsperioden, med undantag för områdena runt Jokkmokk och Nattavaara. I södra delen av lappmarken bör samebyarna på goda grunder kunna hävda att de har upparbetat Girjasrättigheter under perioden fram till omkring år 1750, med reservation för att det är osäkert vad som gäller på vinterbetesmarkerna. De samebyar vil249 De lilaknappnålarna är kyrkor, de mörkblåknappnålarna nybyggen som anlagts före år 1750, de mörkblå droppformade symbolerna skattlagda fiskevatten före år 1750 och de rosa knappnålarna är nybyggen som har anlagts av samer. Marken innanför de grålinjerna ägs av Sveaskog. grönstreckad linje är odlingsgränsen, blåstreckad linje är lappmarksgränsen. Bild 12. Kartlagd konkurrens mellan odlings- och lappmarksgränsen i södra delen av Lule lappmark. Bild från Renmarkskommitténs konkurrenskartläggning. den digitala kartan finns på sametingets webbplats. • •
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=