historisk markanvändning i lappland i omfattning, och med den växte också samhället Svappavaara. Fram till år 1671 ökade antalet mantalsskrivna varje år tills det blev närmare hundra. Till detta kom indelade soldater som tjänstgjorde en begränsad tid. Verksamheten hade dock stora problem med bland annat vatten och ras. Redan år 1684 upphörde brytningen, med följd att merparten av befolkningen flyttade därifrån. Viss kopparutvinning och guldutvinning fortsatte och bruksaktivitet förekom ända till slutet av 1700-talet, men någon blomstrande verksamhet blev det aldrig. När landshövding Gabriel Gyllengrip år 1736 besökte Svappavaara beskrev han ett långt gånget förfall och stor brist på skog.356 I den tidigare nämndaLTU-rapporten om Talma sameby beskrivs ytterligare gruvetableringar. Det handlar om Pahtavaara med en näraliggande smälthytta vid forsen Leppäkoski i Vittangiälven och Raggisvaara gruva. Dessutom fanns en smälthytta i Vuolosjoki, som ligger i byn Kurravaara.357 I en arkeologisk rapport om Tornedalens bergsbruk under 1600-talet sägs att de historiska uppgifterna om Leppäkoski/Vittangi hytta och Pahtavaara gruva är mycket blygsamma. Det saknas skriftliga uppgifter om brukets storlek. Verksamheten förefaller ha lagts ner i samma skede som övriga Torneverken under 1670-talets slut. Till skillnad från övriga bruk och gruvor är Leppäkoski och Pahtavaara inte karterade under 1600talet. Det är en indikation på att lokalerna inte var i bruk år 1660 när lantmätare var i området.358 215 352 Norstedt har vid genomläsning av texten reagerat på att Arells beskrivning av nybyggen ”i anslutning till” lappskatteland är något märklig, med tanke på att skattelanden omfattade stora områden och att merparten av landskapet var indelat i skatteland. 353 Arell, 1977, s. 243. 354 Arell, 1977, s. 20. 355 Artikeln om Masugnsbyn på Wikipedia, författad huvudsakligen av Gudrun Norstedt, https://sv.wikipedia.org/wiki/Masugnsbyn#Junosuando_gruva_och_masugn, besökt den 8 oktober 2025. 356 Artikeln om Svappavaaras gruvhistoria på Wikipedia, författad huvudsakligen av Gudrun Norstedt, https://sv.wikipedia.org/wiki/Svappavaara#Gruvhistoria, besökt den 8oktober 2025. På 1960-talet inleddes gruvdrift i Svappavaara på nytt. 357 Malmgren m.fl., 2024, s. 109. 358 Lindgren, Åsa, Monié Nordin, Jonas och Ojala, Carl-Gösta, 2017, Tornedalens bergsbruk under 1600-talet: Rapport över specialinventering och kartering hösten 2017, Uppsala universitet, s.7.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=