historisk markanvändning i lappland Under 1700-talet delades Tingevaara lappby upp i Saarivuoma och Talma medan Siggevaara lappby delades upp i Rautasvuoma och Kaalasvuoma. Efter år 1809 delades de svenska delarna av Ruonala och Suonttavaara upp i Könkämä och Lainiovuoma.326 I dag motsvaras Torne lappmark av Kiruna kommun. Könkämä och Lainiovuoma samebyar har sina åretruntmarker i Karesuando socken, medan Saarivuoma, Talma, Gabna (före detta Rautasvuoma) och Laevas (före detta Kaalasvuoma) samebyar har sina åretruntmarker i Jukkasjärvi socken. Vittangi skogssameby har merparten av sina åretruntmarker i Jukkasjärvi men sträcker sig också in i Karesuando samt in i Junosuando socken. Nuvarande samebyar finns markerade på kartan på bild 6, s. 206. Åke Holmbäck bedömer att belägg saknas för att det har förekommit lappskatteland i någon större omfattning i Torne lappmark. Han skriver att det i stället bör ha rört sig om ”oegentliga lappskatteland” i den meningen att landen ofta saknade en bestämd ortsanknytning och kan ha varit gemensamma (samfällda) för flera lappar i byn. Holmbäck har endast hittat sparsamma uppgifter om att samer innehade särskilda land i Torne lappmark.327 Liknande uppgifter förekommer bland annat ien statlig utredning från år 1883, där det sägs angående Rommawuoma och Suonttawaara-Lapparne att ”någon enskilde lappars inrymning i särskilda land af en lappbys område förekommer icke och har aldrig förekommit uti denna socken. De landsträckor, som hvar och en bys Lappar af sedvana begagnat till renbeten användas av dem gemensamt […]”.328 Holmbäcks slutsatser om avsaknad av lappskatteland i Torne lappmark har dock kritiserats av Kaisa Korpijaakko-Labba: 205 326 Ruong, 1937, s. 20 och Sköld, 1992, s. 2. 327 Holmbäck, 1922, s. 17 och 18. 328 1882 års lappkommitté, 1883, Stockholm, s. 25. Samisk markanvändning 7.2.1 Enligt Holmbäck nämns skatteland i 1700-tals-domsböckerna (för Torne lappmark) endast här och där och mycket sparsamt. För Ruonalas del har han
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=