historisk markanvändning i lappland för Torne och Ume förekommer även fisken långt in i Lappmarken. Varje bys bönder fiskade i ett särskilt kluster av sjöar. Fiskerätten tycktes höra samman med bymedlemskapet och alltså vara kollektiv; om någon flyttade till en annan by följde inte fiskerätten med. Fisket skedde ofta i fiskelag. Grupper från olika byar gav sig gemensamt ut på längre fiskefärder. Det förekom att kvinnor ingick i grupperna.309 I taxeringsuppgifterna som Bergman och Ramqvist har undersökt förekommer uppgifter om att samer och bönder fiskade i samma sjöar, och det finns också flera uppgifter om att detta skedde med lov från samerna. Bergman och Ramqvist skriver att det tveklöst är så att de västra klustren av fiskesjöar i lappmarkerna endast kunde användas av bönder med samernas samtycke.310 I deras arbete finns tydliga bilder som visar hur långt västerut nyttjandet av fiskevatten sträckte sig, och hur långa avstånden var mellan byarna i kustbygden och de fiskevatten som de nyttjade. Det är slående hur få av det totala antalet fjällträsk som låg så långt västerut som i Lappland – den absoluta merparten av fjällfiskena låg öster om det som senare skulle bli lappmarksgränsen. Omkring år 1560 mångfaldigades skatten för bönders fiske i fjällträsk. De tidigare många fiskefärderna för kustbönder upp mot fjällen blev därmed färre, med vissa undantag som beskrivs i respektive lappmarksavsnitt nedan. Mot slutet av 1500-talet förlorade fjällträskfisket en stor del av sin betydelse för kustböndernas försörjning. Förutom den hårdare beskattningen kan förklaringen till det ligga i att bönderna övergav extensiva näringar för mer intensiva, samt att det saknades folk som kunde ge sig ut på jakt- och fiskefärder på grund av de långvariga krigsåren.311 Gustaf Göthe skriver om böndernas fiskerätt och hur den såg ut att te sig år 1647. Kyrkoherden i Skellefteå hade inte någon lappmark i sin församling, men däremot bönder, som fiskade i fjällträsk uppe i Lappmarken. Dessa bönder betalade tionden till Skellefteå sockens kyrkoherde, 199 309 Bergman, Ingela och Ramqvist, Per H., 2017, Farmer-fishermen: interior lake fishing and intercultural and intra-cultural relations among coastal and interior Sámi communities in northern Sweden AD 1200–1600, Acta Borealia, vol. 34 nr 2 (i fortsättningen Bergman och Ramqvist, 2017), s. 142 f. och 147. 310 Bergman och Ramqvist, 2017, s. 153. 311 Göthe, 1929, s. 4–9. Se även Lundmark, 2005, s. 13 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=