kapitel7 oftast inom sina skatteland. Skogssamerna hade liksom fjällsamerna en livsstil som innefattade flyttar, även om skogssamernas flyttar var kortare. Det var naturligt att man ibland behövde flytta till ett annat närliggande område för att undvika att fisketräsken blev utfiskade eller att betet tog slut. Vissa fiskesamer som levde nära mycket goda fiskevatten var tidigt bofasta. Vilka delar av lappmannanäringarna som spelade störst roll för försörjningen varierade, dels mellan olika delar av Lappland, dels under olika perioder. I perioder var fisket viktigare än renskötseln eller tvärtom. I de norra delarna blev storskalig renskötsel tidigt viktigare än det mer stationära fisket. De tre delar som ofta beskrivs som grundläggande för renskötselkulturen – jakt, fiske och renskötsel – har dock hela tiden funnits med som nödvändiga element för de renskötande samernas försörjning. För både samer och icke-samer har fisket historiskt sett haft en större betydelse för försörjningen än jakten, och därmed också orsakat en större konkurrens. De renskötande samernas flyttningar innebar att det fanns områden som inte alltid utnyttjades. Den omständigheten att vissa områden under perioder var obefolkade hindrar dock inte att renskötarna ändå kan ha haft ensamrättigheter där grundade i urminnes hävd. Detta följer av att renskötseln har särdrag som innebär att renskötarna behöver vidsträckta områden och ibland lämnar områden under längre perioder för att låta bete eller fisk- och viltbestånd återhämta sig.273 Av det historiska materialet framgår att det samiska nyttjandet av jakt och fiske, trots vissa uppbrott under perioder, var regelbundet och återkommande. Marken ilappbyarna var under undersökningsperioden uppdelad mellan olika familjer. Familjerna hade rättigheter till sina marker och fiskevatten. Den gamla samiska landindelningen kom så småningom att avspeglas i systemet med lappskatteland. Samerna hade starka rättigheter till sina lappskatteland och hade möjlighet att upplåta jakt och fiske 186 273 Se om detta i Nordmalingdomen, NJA2011 s. 109 p. 56 och Girjasdomen, NJA2020 s. 3 p. 148–151. Se även Karasjokdomen, där Høyesterett uttalar att även om området i Ávjovárri sameby (området motsvarar Karasjok kommun) var glest befolkat utnyttjade befolkningen exklusivt alla naturresurser så intensivt som förhållandena tillät. HR-2024982-Sp.122.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=