historisk markanvändning i lappland Forskningen står delad när det gäller att avgöra lappskattelandsinnehavarnas eventuella äganderätt till sina land. Det förekommer olika uppfattningar om huruvida lappskattelanden utgjorde skattejord, det vill säga var jämförbar med de skattlagda böndernas marker, eller kronojord, det vill säga i grunden tillhörde staten. Frågan om lappskattelandens jordnatur är inte av någon större betydelse för frågan om en sameby har Girjasrättigheter. De slutsatser som olika forskare har dragit om jordnaturen är dock av intresse för att förstå hur starka rättigheter lappskattelandsinnehavaren ansågs ha till sitt land. Det gäller till exempel frågan om lappskattelandsinnehavarens tillstånd krävdes vid anläggandet av nybyggen. Tidigare forskare, exempelvis Åke Holmbäck, Filip Hultblad och Nils Arell, har med lite olika utgångspunkter bedömt att lappskattelanden inte innehades med någon äganderätt i modern mening. De menar att det i stället rörde sig om en särskild form av bruksrätt. I linje med detta har dessa forskare lyft fram att skatten för skattelanden inte var en jordskatt av samma natur som skatterna av hemman, utan en i grunden personell skatt. De har också beskrivit att det förekom att skatteland kunde upplåtas till någon annan eller tilldömas en utomstående person utifrån en behovsprincip.256 Arells slutsats går ut på att samerna under 1600-talet innehade lappskattelanden på ett sätt som liknade äganderätt, men att det var nyttigheterna jakt, fiske och renskötsel som de ägde, inte själva marken. Han bedömer att samerna inte kunde vara ägare till lappskattelanden eftersom de utifrån lappmarksplakaten och lappmarksreglementet inte kunde värna sin mark.257 I senare forskning har det dock bestämt hävdats att de samiska markinnehaven skyddades såsom äganderätt, likvärdig med skattebondens, åtminstone fram till mitten av 1700-talet. Kaisa Korpijaakko-Labba menar att samerna under 1500–1700-talen inom rätts- och myndighetspraxis 181 256 Jämför Holmbäck, 1922, s. 42–44. och s. 52 f. och Hultblad, 1968, s. 83 f. 257 Arell, 1977, s. 141 f. En diskussion om de regelverkens betydelse finns i avsnitt 5.3.4.1. Skattelandens jordnatur 7.1.1.2.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=