kapitel6 Norstedt lyfter särskilt fram tillgänglighet och tillgång på naturresurser som de viktigaste skälen för de tidiga kyrkornas placering. I flera fall anvisades den närmare platsen för kyrkan av samer, med hänvisning till att platsen hade gott om fiske, ängar och renbete och därmed var en lämplig samlingsplats.217 I fråga om hur prästborden inrättades skriver Norstedt att i områden som dominerades av nybyggare skedde detta genom väldokumenterade uppgörelser. Där nybyggen var obefintliga eller sällsynta togs hela lappskatteland eller ibland delar av dem i anspråk som prästbord. Det finns inga kända centrala förordningar om detta. I stället verkar det som att prästborden tillkom genom lokala uppgörelser mellan prästen och samerna, vid vilka det kunde förekomma att myndighetspersoner och landshövdingen agerade för prästens sak. Det kan ha utövats mer eller mindre hårda påtryckningar på enskilda samer att lämna ifrån sig sina lappskatteland. Troligen var detta mindre vanligt under det tidiga 1600-talet, när samerna satt ganska säkert på sina land, än under det sena 1600-talet och 1700-talet, när deras rättigheter blev mer ifrågasatta.218 Att jakt- och fiskerätt hörde till prästborden framgår exempelvis av ett rättsfall där två personer i januari år 1657 ställdes inför rätta vid tinget i Åsele för att ha fällt djur på kyrkans skog. Exempel finns också från Arjeplog, där kyrkoherden Johan Læstadius år 1684 klagade vid tinget över att en man hade fiskat i prästbordets område. Och i Arvidsjaur klagade kyrkoherden Johan Beckius vid tinget den 26 januari 1692 över att länsmannen hade lagt beslag på två fisketräsk som hörde till prästbordet.219 Norstedt har gått igenom kyrkornas markanvändning i sina sakkunnigutlåtanden i de pågående tvistemålen mellan samebyar och staten. Hon har beskrivit vilka marker och vatten som prästborden i Gällivare, Jokkmokk, Sorsele och Jukkasjärvi använde.220 162 217 Norstedt, 2016, s. 828–831 f. 218 Norstedt, 2016, s. 848. 219 Norstedt, 2016, s. 838. 220 Norstedt, Gudrun, 2025, Konkurrerande markanvändning inom Unna tjerusjs nuvarande byområde ovan odlingsgränsen före 1750, sakkunnigutlåtande i mål T435–24 Gällivare tingsrätt, aktbilaga 24, s. 14 f., Norstedt, Gudrun, 2025, Konkurrerande markanvändning inom Sirges nuvarande byområde ovan odlingsgränsen före 1750, sakkunnigutlåtande i mål T433–24 Gäl-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=