hur tar man reda på om en sameby har girjasrättigheter? tande avskriftsmaterial i det målet, samt gjorde flera juridiska analyser. Prawitz sammanställningar har publicerats i serienSamernas skattefjäll I– IV, tillsammans med de handlingar som sameparternas ombud, sameombudsmannen Tomas Cramér, gav in i målet.119 Flera historiker och kulturgeografer har skildrat vad som ofta benämns som kolonisationen av Lappland med fokus på nybyggarnas verksamhet. Ett av de mest kända verken är Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. 1867 av professorn och kulturgeografen Erik Bylund (1922–2005) som forskade i kulturgeografi.120 Fil. dr. Gustaf Göthes (1882–1956) avhandling Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkring 1750betraktas som ett standardverk med betydelse även för fler delar av Lappland,121 liksom fil. lic. Filip Hultblads (1907–1970)Övergång från nomadism till agral bosättning i Jokkmokks socken.122 Det gör även fil. dr. doc. Nils Arells (1938–2004) verkRennomadismen i Torne lappmark – markanvändning under kolonisationsepoken i framför allt Enontekis socken och Kolonisationen i Lappmarken: några näringsgeografiska aspekter.123 Flera av dessa forskare har gått igenom ett stort domboksmaterial och undersökt hur den samiska markanvändningen och nybyggarnas markanvändning bedömdes i häradsrätterna. Geografen dr. Sten Rudberg (1917–1996) har forskat om bebyggelseutvecklingen i Norrland, med särskilt fokus på naturgeografiska orsaker till att det på vissa platser uppkom jordbruksbebyggelse och på andra inte. Till hans verkÖdemarkerna och den perifera bebyggelsen i inre Nordsverige, finns kartor bifogade över samtliga bebyggelseenheter i västra Norrland under olika tidsepoker, bland annat fram till år 1750 men även därefter.124 Även geografen professor John Frödin (1879–1960) har studerat 101 119 1966–1968, Svenska samernas riksförbund, Stockholm. 120 1956, Almqvist & Wiksell, Uppsala (i fortsättningen Bylund, 1956). 121 1929, Almqvist & Wiksell, Uppsala (i fortsättningen Göthe, 1929). 122 1968, Almqvist & Wiksell, Stockholm (i fortsättningen Hultblad, 1968). Filip Hultblads skrift De första nybyggarna i Jokkmokks och Gällivare socknar, 1940, volym 24 av Meddelanden från Uppsala universitets geografiska institution, serie A, Uppsala, har också varit viktig i arbetet (i fortsättningen Hultblad, 1940). 123 1977, Skytteanska samfundet, Umeå, respektive 1979, Esselte studium, Stockholm, (i fortsättningen Arell, 1977 och Arell, 1979). 124 1957, Almqvist & Wiksell, Uppsala (i fortsättningen Rudberg, 1957).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=