RB 75

kapitel ii. först bostad sedan giftermål äktenskapet hade Anna fört med sig en gård i trä med omkringliggande tomt. Hennes nu avlidne make ägde vid äktenskapets ingående själv ett stenhus och ytterligare ett hus tillsammans med sin bror Hans. Stadens representanter redde ut de tre parternas delar i de olika husen och det lösöre som fanns. Alla fick del i de tre husen. Först bestämdes vad sonen Jörien borde äga i faderns stenhus, eftersom den egendomen utgjorde både Jöriens möderne och fäderne. Hustru Anna och parets gemensamma dotter Giertrud ägde också delar i det stenhuset och i huset som Frans hade ägt med sin bror Hans. I brodern Hans hus kom Jörien att äga en del värderad till 35 mark, hustru Anna en annan del värderad till 30 mark och hennes dotter kom att äga en del värderad till 5 mark. I Annas trähus tilldelades Jörien en del till ett värde av 30 mark, lika mycket som Anna tilldelades i farbror Hans hus. Stadens representanter talade också om vad Frans son Jörien och hans dotter Giertrud ärvde i lösöre (i tenn, koppar och silver). Efter fastställandet av hur mycket de tre ägde i de olika husen och i lösöre jämkade personerna sinsemellan så att den efterlevande Anna bytte med styvsonen bort sin del i farbror Hans’ hus mot den del som tillkommit styvsonen i det trähus och den tomt som änkan Anna fört in i boet. Resultatet av detta kvittande blev att änkan Anna tillsammans med sin dotter själva kom att äga (och bo på) gården i trä med omkringliggande tomt. Styvsonen Jörien kom att äga mer än sin halvsyster Giertrud i deras farbror Hans hus eftersom Giertruds mor hade bytt bort sin del, den del som Giertrud i framtiden skulle ha ärvt efter sin moder. Giertrud, Anna och Jörien kom att äga olika stora delar i Frans stenhus, mest ägde Jörien.155 Detta exempel ger oss anledning att fästa uppmärksamhet på stadsbornas syn på släkt och hushåll samt rätten till egendom i motsats till den syn som var förhärskande bland frälse- och bondehushåll. En likhet mellan stad och land kan lätt konstateras: nämligen att flickor och kvinnor ofta företräddes av en man. I exemplet ovan förde Frans bror, barnens farbror, båda barnens talan, trots att Giertrud hade sin mor Anna kvar i livet. Om sonen Jörien hade varit myndig hade han förmodligen 155 Stb 26/6 1525. 67

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=