kapitel ii. först bostad sedan giftermål När ett par på landsbygden ville ingå äktenskap förutsattes det att brudgummen förde in dubbelt så mycket egendom i det blivande hushållet än bruden. Att det förhöll sig så hängde samman med det arvssystem som gällde på landsbygden, i vilket döttrar endast ärvde hälften av vad sönerna ärvde. Arv efter kön sålunda. Det arv en son eller dotter hade rätt till fick de under medeltiden till stor del ut i samband med giftermålet. Det var ett förskottsarv.97 När väl föräldrarna hade dött jämkade man mellan de syskon som redan hunnit få arv med dem som ännu inget fått, så att alla i slutänden fick sin rättmätiga del. Ibland kunde det bli fråga om att återbörda tidigare utdelat arv i sådana fall där fler barn kommit till världen sedan den äldste fick ut sitt, eller när det på annat sätt blivit ojämn fördelning mellan arvingarna.98 Vid frälseäktenskap och bland bönderna grundades äktenskapet på fast egendom som till större delen kom från brudgummens familj. Inför ett äktenskap bland hantverkare eller köpmän i Stockholm bidrog däremot båda parter i princip lika mycket ekonomiskt till hushållsbildningen.Denna skillnadmellan hushållsbildning i staden och på landsbygden har av svenska forskare inte särskilt uppmärksammats, trots att forskarna varit medvetna omatt arvssystemet i de svenska städerna skilde sig från systemet på landsbygden. Oavsett kön ärvde barnen lika i borgarnas hushåll och därmed fanns förutsättningarna för att både brud och brudgum kunde föra in lika mycket egendom i hushållet i staden. De tillgångar och inkomster nygifta i Stockholm hade med sig in i äktenskapet nedtecknades i den gemensamma räkenskapsboken, somoftast fördes av maken. Att ingå äktenskap i staden betydde att man och kvinna bildade ett hushåll, i betydelsen att man och kvinna flyttade ihop och bildade en ekonomisk förening, ett felag.99 Båda makarna var delägare i felagets 97 Förskottsarv var det vanligaste bland familjer under medeltiden: se Dübeck Kvinder, familie og formue 2003 s. 58–74, 79–82 98 S.k. kollationsplikt exempel: Stb 22/8 1496 s. 303–305. Föreskrifter i StL GB 18. 99 Hushåll som ekonomisk förening: Carlier i The Household2001 s. 1–13; Sandvik i The Marital Economy 2005 s. 111–126. Begreppet felag: Dübeck Kvinder, familie og formue 2003 51 Hushåll och verksamhet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=