vecklade sig redan på 1200-talet till autonoma och privilegierade enheter, med borgmästare och råd som utövade rättskipning och förvaltning. Spänningen mellan centralmakt och lokalt självbestämmande var alltså tidigt ett inslag i den svenska förvaltningens historia. En annan omständighet att hålla i minnet var som sagt att de svenska områdena från ungefär år 1000 successivt hade integrerats i den katolska kyrkans fasta organisation och ideologi. Kyrkan knöt delvis an till den redan etablerade administrativa organisationen, och stiften kom att sammanfalla med lagsagor, prosterierna och kontrakten med häraden och de kyrkliga församlingarna med häradernas underavdelningar. Kunskap omden här kyrkliga indelningen i olika territorier är viktig för att förstå hur Sverige senare indelades i kommuner.214 Världsliga och religiösa syften sammanföll. I den officiella retoriken gavs alla företeelser ett bestämt, heligt ändamål och de kunde därför samordnas under en övergripande princip. Eftersom social pliktkänsla och religiöst rättstänkande uppfattades som två sidor av samma sak kunde politiska tvångsmedel alltid rättfärdigas sommedel för att nå de gudomliga målen.215 En stark organisation med centrum hos påven i Rom – en stat före staten216 – utvecklade instrument för olika typer av kontroll och för indrivning av avgifter och skatter. Det officiella syftet var att fullfölja Guds frälsningsplan för mänskligheten, att sprida och vidmakthålla den kristna religionsutövningen för att rädda församlingsbornas själar, inte minst genom att övervaka deras sociala leverne. Prästerna fick en viktig roll när det gällde att förverkliga läran. Redan på medeltiden kunde den tidens centralmakt, den katolska kyrkan, överblicka ett nätverk av stift vilka som nämnts var indelade i församlingar, var och en med sin kyrkoherde i ledningen. Redan på medeltiden hade kyrkan, ideologiskt förankrad i den kanoniska rätten, långtgående insyn i det liv som levdes inom varje samhällsgrupp och varje enskild familj, vilket givetvis hade stor betydelse i ett glest befolkat land som Sverige.217 214 Inger 1997, s. 18. 215 Bo H. Lindberg 1992. 216 Wieacker 1981, s. 277-278. 217 Inger 1961. professorspolitik och samhällsförändring 96
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=