RB 74

kapitel 2. forskningsläge inhemska traditioner och ideologisk påverkan från utlandet. Det handlade inte minst om tre rörelser: att demonstrera ämnets identitet, att avväga reception från utlandet med vad som uppfattades som svenska traditioner och, med tiden, att bilda olika skolor även inom ämnet. Det är ofrånkomligt att den svenska diskussionen påverkades av intryck från utlandet, främst den europeiska kontinenten. Det har talats om en receptionskedja med flera länkar, från fransk förvaltningsrätt över jurister i det tyskspråkiga området, inte minst Otto Mayer, men även Fritz Fleiner, Karl Kormann, Paul Laband, Karl Friederich von Gerber, Georg och Walter Jellinek, Otto Koellreutter till svenskar som Hugo Blomberg, Carl Axel Reuterskiöld, Nils Herlitz och Halvar G. F. Sundberg.181 Den svenska förvaltningsrättens företrädare har ofta själva luftat bestämda uppfattningar om dynamiken mellan utländskt inflytande och inhemska traditioner. Så skrev Nils Herlitz att Reuterskiöld var importören av den nya förvaltningsrätten till Sverige även om redan Mattias Theodor Rabenius skrifter på 1860-talet var påverkade av tysk och särskilt fransk förvaltningsrätt och Blomberg tidigt hade uppmärksammat Mayer och Laband. Reuterskiöld hade, liksom senare Halvar Sundberg, i vissa hänseenden påverkats av tyska författare som Otto Mayer och framför allt Karl Kormann, men trots detta hade han beaktat ”den svenska rättens egenart.”182 Några år efter Herlitz skrift betonade Hilding Eek inflytandet från den franska ”bilden”. Särskilt fäste han vikt vid systematiken; Till detta kom förvaltningsrättens nationella särprägel, vilket försvårade användande av impulser från utländsk rätt.183 181 Björne 2007, s. 537. För den svenska receptionen från tysk civilrätt, se Sundell 1987. 182 Herlitz 1937a, s. 63 fn 6, s. 66 fn 1. Herlitz menade att Karl Kormanns System der rechtsgehäftlichen Staatsakte från 1910 var den viktigaste utgångspunkten för Reuterskiöld. Herlitz 1937a, s. 129, fn 1. Även Björne 2007, s. 547. 183 Eek 1943, s. 192. 81 ”Medan inom andra rättsområden, särskilt då inom privaträtten, en systematik sedan länge funnits färdigutbildad och erfarenhet i rik mån kunnat hämtas från främmande juridik har förvaltningsrätten tvungits till nyskapande.”

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=