kapitel 1. inledning 31 juristmöten och facktidskrifter, 2) Läromedel, undervisningsplaner, handböcker, kompendier, föreläsningsanteckningar, hämtade från arkiven vid de juridiska fakulteterna i Uppsala, Lund och Stockholm, 3) Privata arkiv och arkiv från offentliga utredningar. Det tillvägagångssätt som tillämpas kan – även om termen onekligen kan förefalla innehållslös – närmast beskrivas som ”diskursanalytisk”. Fokus riktas mot samspelet mellan samhällelig kontext och rättsvetenskapliga förändring.42 Beträffande dispositionen kan nämnas att den här inledningen följs av sju kapitel. Det närmaste kapitlet 2 behandlar det internationella och svenska forskningsläget. Efter det följer undersökningens huvuddel i kapitlen 3 - 7. Det sker utifrån en tidsindelning vilken, som alltid, kan diskuteras. För den här studien har materialet varit avgörande för en sortering i fem perioder. Kapitel 3 diskuterar den svenska förvaltningsmodellens bakgrund 1000 -1800, något som är nödvändigt för att förstå den svenska förvaltningens särdrag. Kapitel 4 beskriver hur en brokig blandning av administrativa ämnen under åren 1800-1890 samlades till den gemensamma disciplinen”förvaltningsrätt”. Kapitel 5 behandlar hur ämnet sedan under perioden 1890-1910 etablerades inom juristutbildningen medan kapitel 6 belyser ämnets ”förvetenskapligande”, vilket skedde 1910 -1925, främst genom Carl Axel Reuterskiölds insatser i Uppsala. Kapitel 7 behandlar perioden 1925 -1945 då ämnet vidareutvecklades och olika inriktningar uppkom i Uppsala, Lund och Stockholm genom Halvar G.F. Sundberg, Robert Malmgren och Nils Herlitz.43 Kapitlen 3 - 7 har alla två delar. Den första behandlar periodens historiska kontext, den andra förvaltningsrättens väg mot vetenskapligt ämne. Boken avslutande kapitel 8 sammanfattar resultaten och ger förslag till fortsatt forskning. 42 Det finns åtminstone två problem med kontextuell rättsvetenskap. För det första är det svårt att dra gränsen ska för vad som är relevant kontext, för det andra riskerar man att tappa rätten ur sikte. Taggart 2005, s. 227-228. 43 Beträffande tidsepokerna hämtas viss inspiration från Duncan Kennedys tre överlappande cykler för rättsligt tänkande: The rise of Classical Legal Thought, 1850-1914, The rise of socially oriented legal thought, 1900-1967 och The transformation of the characteristic traits of these two periods, 1945-2000. Kennedy 2006.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=