RB 74

kapitel 1. inledning 23 Ett annat drag i svensk förvaltningstradition är den stora betydelse som den kommunala självstyrelsen har fått.14 Att medborgarna deltar i den offentliga förvaltningen har samband med offentlighetsprincipen som sedan 1700-talet ger dem rätt att ta del av de handlingar som upprättats eller inkommit till myndigheterna, inklusive regeringen. Slutligen några ord om ”myndighetsutövning”, ett begrepp med dunkel innebörd. Sedan början av 1970-talet har det använts i växande omfattning i bland annat Regeringsformen, Brottsbalken, Skadeståndslagen, Instruktionen för Justitieombudsmannen (JO) respektive Justitiekanslern (JK). Begreppet har kallats ”den spik som vi hänger upp stora delar av den offentliga förvaltningen på.”15 I 1971 års förvaltningslag fanns, utan att själva termen användes, ett försök till definition, nämligen ”utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande”. Myndighetsutövning var ett uttryck för statens ”härskarmakt”, med både betungande och gynnande beslut. Stränga krav skulle ställas på handläggningen av verksamhet som var av särskild vikt för enskilda.16 Vid förvaltningslagens revision 1986 infördes just termen ”myndighetsutövning” men motiveringen togs bort. Ett oklart läge bestod och komplicerades av att förvaltningsmyndigheternas handläggning brukade delas upp i ”faktiskt handlande”, till exempel undervisning, respektive ”ärenden” som leder till beslut, till exempel examination. En dominerande uppfattning är att myndighetsutövning omfattar både beslutsärenden och faktiskt handlande.17 Andra synsätt vill ge begreppet en snävare innebörd.18 Begreppet har kritiserats för brist på pregnans, att användas inkonsekvent och försämra rättssäkerheten. Som väsentlig nackdel har man där14 Bull & Sterzel 2010, s. 276. 15 Höök 2013, s. 178. 16 Strömberg 1972, s. 248-249; Strömberg 1995, s. 19; Marcusson 1989, s. 67, 240; Ragnemalm 2007, s. 41-45. 17 Strömberg 1972, s. 248; Marcusson 1989, s. 243; SOU2010:29, s. 54. 18 Sundberg 1943, s. 40, 78; SOU1964:27, s. 114; Wennergren 1992, s. 303-304. Även Warnling-Nerep 2008, s. 3: ”Utanför begreppet faller faktiskt verksamhet”.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=