männa inriktning.10 Var gränsen ska dras är oklart, och riksdagens konstitutionsutskott, som är ett viktigt inslag i den parlamentariska kontrollen, behandlar varje år anmälningar mot enskilda statsråd som påstås ha försökt påverka myndigheter på ett otillbörligt sätt.11 Förvaltningsmyndigheternas självständiga ställning är en del av förklaringen till varför den svenska förvaltningens handläggning på många sätt har fått ett rättegångsliknande förfarande och varför det varit svårt att dra en tydlig gräns mellan rättskipning och förvaltning. Ett annat särdrag med god livskraft är att överklaganden av förvaltningsbeslut i många fall har kunnat drivas genom administrationen ända upp till regeringen, ursprungligen till kungen. I många andra länder, dock med undantag för de nordiska grannländerna, är den normala ordningen att förvaltningsbeslut enbart kan överklagas till allmänna domstolar eller till särskilda förvaltningsdomstolar. Systemet med att en myndighets beslut kan överprövas av en annan myndighet har lett till att det ofta varit lekmän och politiker, alltså inte juristdomare, som har avgjort förvaltningsärenden. Sedan Regeringsrätten infördes 1909 (från 2010 Högsta förvaltningsdomstolen) har visserligen successivt vuxit fram en alternativ ordning med förvaltningsdomstolar i tre nivåer, men kompetensfördelningen i förhållande till andra myndigheter är långt ifrån klar.12 Men det bör ändå påpekas att även i Sverige är det normala numera att förvaltningsbeslut kan överprövas i domstol. Vad som utmärker det svenska systemet är dessutom att förvaltningsdomstolarnas kontroll är hierarkisk, inte kassatorisk, och ett överklagat beslut kan prövas inte bara till i fråga om laglighet utan också i fråga om lämplighet och ändamålsenlighet.13 10 SOU1983:39, s. 98. 11 Sten Heckscher 2008. 12 SOU1994:117, bilaga 2; Marcusson 1992. 13 “Kassatorisk” – vid överprövning kan högre instans endast godkänna eller underkänna, ”kassera”, den lägre instansens beslut, och i det senare fallet återförvisa ärendet till förnyad prövning i till den lägre instansen. Systemet bygger på en föreställning om att domstolar inte kan ”skapa” utan bara ”tillämpa” rätt. professorspolitik och samhällsförändring 22
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=