kapitel 6. från läroämne till vetenskap 183 tyskaOffizialmaxime och objektivitetsprincipen, som har ansetts vara ett eko från 1809 års Regeringsform.429 Särskild omsorg ägnade han alltså åt medborgares rätt att ansöka om prövning hos högre myndighet, det vill säga åt besvärsinstitutet som han delade upp i ”enkla besvär” och ”rättsbesvär.” Den distinktionen skulle senare återkomma i så kallade förvaltningsbesvär, som gäller både laglighet och lämplighet respektive laglighetsprövning (kommunalbesvär), som bara gäller laglighet, och de omständigheter som klaganden har anfört. Reuterskiöld betonade att i regel kunde varje förvaltningsbeslut i sista instans överklagas hos Kungl. Maj:t, antingen i ”statsrådet, i regeringsrätten eller i högsta domstolen.” Gränsen mellan förvaltning och rättskipning var oklar, men det stod helt klart att båda grenarna utgick från samma stam, det vill säga en stark kungamakt. Och återigen möter vi hur Reuterskiöld anpassade utländsk doktrin till det svenska rättsarvet. Något liknande kan sägas om hans behandling av förvaltningsrättens ”speciella del.”Här svarade han för en rejäl indelning av ett material som trots Blombergs grovsorterande insatser dittills hade varit ganska vildvuxet. Reuterskiöld fördelade den förvaltningsrättsliga floran i tre rabatter, socialrätt, ekonomirätt och politirätt, den sista sin tur uppdelad i repressiv, preventiv och ”explikativ.”430 Reuterskiöld presenterade sina tankar i en brytningstid. Han var uttalat negativ till varje initiativ att underlätta för kvinnor att göra karriär utanför hemmet, till exempel genom förbättrade studiemöjligheter. Även i riksdagen vände han sig mot olika förslag till att göra kvinnor juridiskt likställda med män. När en lagändring om kvinnors tillträde till statstjänster debatterades 1920 yttrade Reuterskiöld att den nya lagen bara skulle gynna ”utekvinnorna” och uppmuntra ”hemkvinnorna” att dras från den verksamhet som var deras väsentliga uppgift. Dessutom hotades den svenska förvaltningsmodellen. Den byggde på rekrytering av juridiskt utbildad personal, men juridik och i synnerhet offentlig rätt var ”synnerligen främmande för kvinnorna.”Den slutsatsen 429 Reuterskiöld 1914, s. 212-257. 430 Reuterskiöld 1927, s. 52-57. ”Explikativ” – förklarande, klargörande, utredande, utvecklande.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=