kapitel 6. från läroämne till vetenskap 165 välfärdsstatens politik. Några år senare, 1919, infördes ”motbokssystemet” som ett medel att minska alkoholkonsumtionen genom individuell kontroll vid försäljning av alkoholdrycker och en motbok som var utställd för varje inköpsberättigad person. Tilldelningen styrdes utifrån inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition. Även ämbetsmännens och juristernas roller förändrades. Parallellt med att produktionen succesivt försköts från jordbruk till industri demokratiserades landet. Det innebar en omfördelning av maktens funktioner, i praktiken från regeringen till riksdagen, dit den svenska folkviljan kanaliserades. Det påverkade i sin tur statsförvaltningen; när regeringens ledamöter hämtades från politiker med förankring i riksdagen försvagades de juridiskt utbildade ämbetsmännens maktposition. Ämbetsmännens självständighet kringskars dessutom av att allt fler av dem inte garanterades oavsättlighet, att förvaltningens uppgifter delvis försköts från judiciell förvaltning till handläggning av olika sakfrågor och att regeringens departement blev fler. Andelen jurister, som dittills dominerat i förvaltningen, minskade gradvis genom att andra professioner rekryterades, inte minst ekonomer, tekniker och beteendevetare. Men samtidigt blev förhållandet mellan å ena sidan statsråd och departement, å andra sidanmyndigheter, i stort sett oförändrat. Dualismen från 1600-talets stormaktstid överlevde med internationellt sett relativt små departement och stora, självständiga myndigheter. Liksom förr förväntades ämbetsverk och myndigheter handlägga sina ärenden på eget ansvar och utan detaljerade anvisningar från departementscheferna. Systemet var visserligen kontroversiellt och emellanåt kom förslag om att ämbetsverken skulle ställas under departementens direkta ledning, men de ledde aldrig till någon avgörande omorganisation. Här bör nämnas ett annat inslag i den svenska konstitutionella traditionen. Den svenska författningsrättens moderna historia har delats in i tre perioder.389 Den första omfattade drygt hundra år räknat från 1809 års regeringsform. Utgångspunkten var, som beskrivits, en svensk modell för maktdelning; kungen styrde riket, riksdagen hade finans- och kontrollmakt och tillsammans stiftade dessa två storheter lagar. Därutöver 389 Sterzel 1998.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=