RB 74

professorspolitik och samhällsförändring 164 Redan 1839 föreslog en statlig utredning ett socialpolitiskt program som gällde folkskolor, jordavstyckning, försvarslöshet, fattigvård, tiggeri och straffanstalter. Förslagen byggde på att en kommitté hade genomfört en rikstäckande ”moralstatistik”, i vilken Sveriges landshövdingar hade beordrat statskyrkans präster att leverera underlag för en kartläggning av sakernas tillstånd ute i lokalsamhällets församlingar.388 Andra exempel är den år 1907 tillsatta Emigrationsutredningen som gjorde en enkät till dåtidens främsta forskare och, betydligt senare, 1940 års skolutredning som lät flera professorer i pedagogik bedöma forskningsläget i frågan om enhetlig eller differentierad skola. Så inreddes det nya ”folkhemmet”, det vill säga den svenska modellen av en välfärdsstat.Ursprunget kom från högerhåll men den konservativa metaforen skulle snart tas över av socialdemokraterna. Tillväxten av administrationen skulle fortsätta under många decennier för att visa tecken på att stanna av först under 1990-talet. En viktig faktor var givetvis att de sociala villkoren snabbt förändrades under seklets första decennier. Medborgaren, på samma gång aktör och objekt, kom i ett helt nytt förhållande till den offentliga sektorns tjänster och krav. 1918 års fattigvårdsförordning var ett typiskt uttryck för tidens sociala omtankar, och en viktig förändring var att kommunerna förlorade sin traditionella frihet att själva bestämma i vilka former fattigvård skulle lämnas. Det slogs fast att varje kommun var skyldig att garantera skäligt underhåll och vård åt medel- och arbetslösa personer. Dessutom skulle kommunerna ordna ålderdoms-, försörjnings- och vårdhem, betala för sjukhusvistelser, och sökande för fattigvård fick rätt att överklaga kommunens beslut, först hos länsstyrelsen sedan hos Kammarrätten. Men ett uttryck för välfärdsstatens och förvaltningsrättens dubbla budskap var 1913 års alkoholistlag. Lagen föreskrev bland annat att i varje kommun skulle finnas en nykterhetsnämnd som hade rätt att för missbrukarens och samhällets bästa ta till tvångsåtgärder, bland annat anstaltsvård.Disciplin var utan tvekan ett viktigt inslag även i den moderna 388 1839 års ”fattigvårdskommitté.” Kumlien 1997, s. 211-212, 216-217.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=