kapitel i •jura 33 Stahl var dock inte omedveten om de svårigheter som det tyska rättsväsendet brottades med.81 Det var naturligtvis viktigt att den positiva rätten till sitt innehåll så långt som möjligt överensstämde med den naturliga rätten. Om avståndet blev för stort mellan den naturliga rätten och den positiva rätten riskerade skillnaden att äventyra befolkningens tilltro till domstolarnas konfliktlösande förmåga.82 Frågan var emellertid om Kirchmanns förslag till åtgärder verkligen skulle gynna rättstillämpningen och i förlängningen de rättssökande. En central fråga som läsaren av Kirchmanns föredrag måste ställa sig var huruvida reformförslaget grundade sig på uppfattningen att den naturliga rätten, trots sin snabba föränderlighet, ändå kunde sägas vara homogen. Detta implicerade att den huvudsakligen var känd och bekräftad av varje medborgare vid ett bestämt tillfälle. Kirchmanns beskrivning av rätten pekade i den riktningen. I sitt föredrag hade han exempelvis framhållit att rättens „[…] klare Aussprüche heilig und unverbrüchlich in jeder Brust geschrieben stehen sollen.“83 Kirchmanns karaktärisering av den naturliga rätten framstod dock som något motsägelsefull. Å ena sidan hade Kirchmann gjort gällande att rätten var så mångfacetterad och föränderlig att den inte lät sig formaliseras och omvandlas till rättsnormer i form av positiv rätt. Å andra sidan tycktes Kirchmann ha uppfattat den naturliga rätten som homogen till sitt innehåll, med en stark förankring hos befolkningen i gemen. I denna beskrivning låg en motsägelse, eftersom det då inte gick att förklara vad som drev rättsutvecklingen framåt och gjorde den positiva rätten omodern. Stahl ansåg därför att Kirchmanns slutsats tålde att diskuteras. Även om det var sant att den naturliga rätten hade sitt ursprung i folkets rättsuppfattningar var det likväl inte säkert att det allmänna rättsmedvetandet var homogent och därmed representativt för hela befolkningen. På grund av arbetsfördelningen i det moderna samhället hade levnadsförhållandena blivit så olika för de skilda befolkningsgrupperna att det inte gick att räkna med förekomsten av en enhetlig nationell rättsuppfattning, utommöjligen i ett fåtal frågor.84 Snarare präglades samhällslivet av ett stort antal skilda rättsuppfattningar hos befolkningen. Som Stahl också hade påpekat hade 81 Sandström, Rättsvetenskapens princip, s. 284. 82 Sandström, a.a., s. 284 f. 83 Kirchmann, Die Werthlosigkeit der Jurisprudenz, s. 25. 84 Stahl, Friedrich Julius, Rechtswissenschaft oder Volksbewußtsein? Eine Beleutung des von Herrn Staatsanwalt von Kirchmann gehaltenen Vortags: Die Werthlosigkeit der Jurisprudenz als Wissenschaft, Berlin, 1848, s. 14 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=