kapitel i •jura 31 sin tur leda till att medborgarna inte längre tvekade att ta sitt fall till domstol. Ett ökat förtroende för domstolarna och rättsväsendet skulle bli följden av den förbättrade möjligheten till inflytande över utgången. Kirchmanns kritik av det tyska domstolsväsendet togs på stort allvar både av den grupp jurister som övervarade föredraget och av den läsekrets som senare kom att ta del av det tryckta manuskriptet.69 Författaren hade satt fingret inte bara på ett tekniskt juridiskt problem, utan på en utveckling som kunde visa sig vara negativ för hela samhället. Ändå fanns det jurister som hyste betänkligheter mot en reform av det slag som Kirchmann hade skisserat i sitt föredrag och deras kritik lät inte vänta på sig. I sin artikel Rechtwissenschaft oder Volksbewußtsein, författad 1848, bemötte Friedrich Julius Stahl Kirchmanns kritik. Att Stahl, såsom en företrädare för den historiska skolan, ansåg sig tvingad att gå i svaromål var inte förvånande. Kirchmann hade i sitt föredrag uttryckligen utpekat inflytandet från denhistoriskaskolan somenavdebidragandeorsakerna till den ogynnsamma riktning som den tyska rättsskipningen hade tagit.70 I egenskap av företrädare för en rättsteoretisk skolbildning som betraktade rätten som ett historiskt fenomen hade Stahl i och för sig inget att invända mot Kirchmanns beskrivning av rätten som ett samhällsfenomen.71 I sin programskrift Vom Beruf unserer Zeit für Gesetzgebung und Rechtswissenschaft från 1814 hade Savigny, på samma sätt som Kirchmann, använt sig av uttrycket naturlig rätt.72 Savigny hade särskilt understrukit att han med begreppet das naturliches Recht avsåg just rätten som den kom till uttryck i det allmänna rättsmedvetandet hos ett visst folk vid en viss historisk tidpunkt. Termen skulle därmed inte förstås som en hänvisning till naturrätten.73 Föreställningen om en naturrätt, d.v.s. en rättsordning som 69 Sandström, Rättsvetenskapens princip, s. 17 f. 70 Kirchmann, Die Werthlosigkeit der Jurisprudenz, s. 12. Se också Sandström, a.a., s. 18. 71 Sandström, a.a., s. 274. 72 Savigny, Vom Beruf, s. 104 [s. 13]. I första bandet avSystemkom Savigny att använda begreppet positiv rätt, dock med påpekandet att den positiva rätten hade sitt säte och ursprung i det folkliga rättsmedvetandet, det som Kirchmann hade innefattat i begreppet den naturliga rätten. Se Savigny, Friedrich Carl von, System des heutigen Römischen Rechts, bd. 1, Neudr., Aalen, 1981 [Berlin, 1840], s. 14. 73 Savigny, Vom Beruf, s. 104 [s. 13]. Friedrich Julius Stahls försvar av den positiva rätten
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=