jura novit curia 180 rade också att handelsdomstolar införts i många andra länder. Särskilt i Frankrike hade de en mycket stark ställning.777 Utredningen ansåg att förslaget vilade på antagandet att civil- och näringsrättsliga mål och intressen utgjorde något särskilt, i förhållande till andra måltyper, en uppfattning som den inte delade. Specialfora borde endast i undantagsfall införas, ty ”[i]ngen meningsskiljaktighet synes råda derom att man ej utan verkligt nödtvång bör splittra domstolsinrättningens enhet genom dylika institutioner för vissa kategorier af mål.”778 För att utreda om ett sådant extraordinärt behov faktiskt förelåg sökte ledamöterna identifiera vilken typ av mål som skulle falla under den nya jurisdiktionen. Nästan hela den allmänna förmögenhetsrätten, associationsrätten och försäkringsrätten hörde till de rättsområden som skulle komma att omfattas av självregleringen.779 Frågan var dock huruvida näringsrätten, civilrätten och sjörätten verkligen styrdes mestadels av sedvanerättsliga regler, avtal och handelsbruk. Om detta vore sant skulle det i och för sig tala för behovet av en lekmannabaserad domstol. Enligt utredarna var dock handelsrätten i första hand grundad på lag. Den statliga rätten var alltså den viktigaste även på detta rättsområde.780 Handelsbruk och sedvanerätt måste, i förhållande till lagen, anses utgöra kompletterande rättskällor, vars lämplighet såsomgällande rätt domaren hade att avgöra i det enskilda fallet.781 Av större intresse är dock det resonemang som fördes om handelsrättens karaktär. Det ansågs problematiskt från statens, men också från de rättssö777 A. betänkande, ibid. En senare beskrivning av handelsdomstolarna i Frankrike, deras historiska bakgrund och processen där återfinns i en artikel av Erik Lind. Se Lind, Erik, Handelsdomstolarna i Frankrike. Svensk Juristtidning, 1922, s. 127 –135. 778 Nya Lagberedningen, del 1, s. 41. 779 Utredningen konstaterade att ”Till handelstvister i egentlig mening hänföras vanligen alla öfriga emellan köpmän eller andra, som idka handelsrörelse såsom yrke eller näringsfång, inbördes uppkommande tvister, hvilka hafva sin upprinnelse ifrån eller omedelbart ega gemenskap med handelsförhållanden; tvister emellan handlande å ena och fabrikanter eller hantverkare å andra sidan angående köp eller försäljning af råämnen, redskap eller tillverkade varor; tvister emellan medlemmar af handelsbolag om sådant som härflyter från bolagsförhållandet; köpmans konkurs; tvister angående vexel- och mäklareslut samt öfriga bankir- och mäklareaffärer; andra vexelmål; tvister rörande handsfirma, skydd för varumärken, mönster, modeller och patenter; tvister som härflyta från rättsförhållandet emellan köpmän och hans prokurist eller andra handelsbiträden; tvister mellan försäkringstagare och försäkringsgifvare m.m.. A. betänkande, s. 42. 780 Nya Lagberedningen, del 1, s. 42 f. 781 A. betänkande, s. 42.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=